Maniok Frön (Manihot...
Pris
4,95 €
SKU: MHS 101
Seeds Gallery Com,
5/
5
<h2 class=""><strong>Maniok Frön (Manihot esculenta)</strong></h2>
<h2><span style="color: #ff0000;"><strong>Pris för Paket med 3 frön.</strong></span></h2>
<p><b>Maniok</b><span> </span>(<i>Manihot esculenta</i>, syn.<span> </span><i>Manihot utilissima</i>) är en halvbuske inom<span> </span>familjen<span> </span>törelväxter, vars rotknölar är ett av jordens viktigaste baslivsmedel. Ursprungligen kommer växten från<span> </span>Sydamerika. Andra namn är<span> </span><i>kassava</i>,<span> </span><i>cassava</i><span> </span>och<span> </span><i>(brasiliansk) arrowrot</i><span> </span>(särskilt rotknölarna).</p>
<h2><span class="mw-headline" id="Biologi">Biologi</span></h2>
<p>Växten blir upp till 5 meter hög och blommar från september till november med små rosaröda blommor. Varje planta utvecklar ett flertal spolformiga rotknölar som kan bli från 30 till 60 cm långa och nå en vikt på cirka 10 kg. De är rika på<span> </span>stärkelse<span> </span>men fattiga på<span> </span>protein<span> </span>och många vitaminer såsom<span> </span>provitamin A. De innehåller även<span> </span>glykosid<span> </span>och<span> </span>linamarin. I färskt tillstånd är de giftiga på grund av en glykosid som bildar<span> </span>blåsyra. Denna kan dock avlägsnas genom rivning/avrinning, kokning eller rostning, varefter rötterna blir ätliga.</p>
<h2><span id="Kulturv.C3.A4xt"></span><span class="mw-headline">Kulturväxt</span></h2>
<p>Den är sedan gammalt en kulturväxt i<span> </span>Mexiko,<span> </span>Västindien<span> </span>och<span> </span>Brasilien, men odlas numera även i<span> </span>Västafrika<span> </span>och<span> </span>Oceanien. Denna gamla nyttoväxt har odlats i minst 5 000 år, men den kan möjligen ha uppstått genom<span> </span>korsningar<span> </span>mellan vilda arter som tillvaratagits av<span> </span>människan.<span> </span>Portugiserna<span> </span>förde växten till<span> </span>Västafrika<span> </span>under<span> </span>1500-talet, vilket medförde att den spred sig snabbt söder om<span> </span>ekvatorn. Till<span> </span>Sri Lanka<span> </span>fördes den<span> </span>1786<span> </span>och vidare till<span> </span>Java<span> </span>1835.</p>
<h2><span id="Betydelse_f.C3.B6r_m.C3.A4nniskan"></span><span class="mw-headline">Betydelse för människan</span></h2>
<h3><span class="mw-headline" id="Maniok_i_kosten">Maniok i kosten</span></h3>
<p>Maniok utgör<span> </span>stapelföda<span> </span>för en stor del av jordens befolkning, särskilt i<span> </span>tropikerna. Rotknölarna kan genom tvättning/urlakning förädlas till<span> </span>mjöl<span> </span>eller gryn, och handelsprodukten som då fås brukar kallas<span> </span><i>tapioka</i>. Den stärkelserika och glutenfria tapiokan används som redning i olika maträtter. Tapioka säljs ofta i form av runda gryn (<i>tapiokapärlor</i>), med samma användningsområde som äkta<span> </span><i>sagogryn</i><span> </span>(som ursprungligen var av<span> </span>sago).</p>
<p>Att göra en typ av chips av maniok är ganska vanligt i länderna kring Stilla Havet, däribland<span> </span>Nya Zeeland. På<span> </span>Stillahavsöarna<span> </span>tillagas rotknölen i en kokgrop som täcks med heta stenar, blad och jord.</p>
<p>Bladen kan kokas, malas och stuvas med palmolja och jordnötssmör. Stuvningen är mycket näringsrik och kallas i vissa trakter "Saka-saka".</p>
<h3><span class="mw-headline" id="Andra_produkter">Andra produkter</span></h3>
<p>Av maniok kan även<span> </span>aceton,<span> </span>alkohol<span> </span>och<span> </span>klister<span> </span>tillverkas.</p>
<h2><span class="mw-headline" id="Manihot_dulcis">Manihot dulcis</span></h2>
<p>Förutom denna art odlas också<span> </span>Manihot dulcis<span> </span>("sötmaniok"), vars rötter ej innehåller giftämne. Denna lämnar å andra sidan mindre utbyte och har därför mindre ekonomisk betydelse.</p>
<h2><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Maniok" target="_blank" title="Källa Wikipedia Manihot esculenta" rel="noreferrer noopener"><strong>Källa Wikipedia Manihot esculenta</strong></a></h2>
<script src="//cdn.public.n1ed.com/G3OMDFLT/widgets.js"></script>
MHS 101 (3 S)