5/ 5

<h2><strong><em><span style="text-decoration:underline;">DE FEM SMAKERNAS FRUKT Frö (Schisandra Chinensis)</span></em></strong></h2> <h3><span style="color:#ff0000;"><strong>Pris för Paket med 5 frön.</strong></span></h3> <p>FJÄRILSRANKA Traditionell, kinesisk medicinalväxt, även känd som "de fem smakernas frukt". Praktfull, lövfällande klängväxt med doftande, vita-rosa, hängande småblommor och röda bär i druvlika klasar. För fruktsättning krävs han- och honplantor. Schisandra är en känd adaptogen och ingår i ett flertal naturläkemedel mot bl.a. trötthet och nedsatt prestationsförmåga. För pergola, spaljé, murar och liknande.</p> <p> </p> <p>Odling från frö:</p> <p>Blötlägg fröerna i hett vatten i två dygn. Stratifieras en månad enligt separat anvisning i katalog och på, men sås inomhus. Planteringsjord blandas med 1/4 torv och 1/4 perlit eller finkornigt grus. Täck fröerna med sand eller perlit. Vatten tillförs underifrån. Kan även krukodlas inne året runt.</p> <p> </p> <p>Schisandra chinensis är en tvåhjärtbladig växt och ingår i familjen Schisandraceae och i släktet Schisandra. Släktet innehåller ett tjugotal arter som är klätterväxter. Blommorna är oftast enkönade, blomställningen är enkel. Frukten är ett aggregat och är fäst längs med den förlängda blomaxeln. Inom medicin är det främst S. chinensis som använts. Växtens hemvist är i nordöstra Kina, Korea, östliga delen av Ryssland och norra Japan.</p> <p> </p> <p>I kinesisk medicin anses S. chinensis ha effekt på lungor, lever och njurar. Växten har använts för en rad olika åkommor. Den anses vara ett allmänt stärkande medel. I Kina pågår forskning om S. chinensis.</p> <p> </p> <p>Ryska vetenskapliga studier av S. chinensis har gjorts från 1940- fram till 1960-talet. Verksamma ämnen i växten, som kunnat isoleras, speciellt från bär och frön, är framför allt lignaner. Lignaner är en grupp ämnen som har sitt ursprung i aminosyran fenylalanin och tillhör växtens sekundära metaboliter. Sekundära metaboliter är växtens försvarsämnen. I kroppen fungerar de som antioxidanter. Lignaner räknas till de så kallade adaptogenerna. En adaptogen är i alternativmedicinen en kategori av biologiskt aktiva ämnen (av naturligt ursprung) som bidrar till att öka organismens förmåga att anpassa sig till negativa faktorer i omgivningen och undvika skador från sådana faktorer.</p> <p> </p> <p>För att odla S. chisandra rekommenderas en väldränerad , men fuktighetshållande jord, odlingszon I - III. Odlingskraven liknar de för vinodling. Tillförsel av växtnäring behövs och ett extra tillskott av fosfor kan behövas under bärtillväxten.</p> <p> </p> <p>Schisandra chinensis tillhör de basala angiospermerna, dvs de primitiva blomväxterna. Hos dem är fröets grobarhet låg. Svårigheter finns att få bra plantmaterial att utgå ifrån, dels på grund av att vilda exemplar blir allt svårare att få tag på, dels för att växten är svår att fröföröka. Att föröka plantorna vegetativt är mer framgångsrikt, men bara 40 – 50 % rotar sig. Sticklingsförökning av mjuka årsskott är den bästa förökningsmetoden för sticklingar. I försök med mikroförökning har material från blomknoppar visat sig fungera ganska bra.</p> <p> </p> <p>Det finns en ökande efterfrågan på naturläkemedel och kosttillskott i västvärlden. Detta kan ge förutsättningar för en inhemsk odling under kontrollerade förhållanden där företrädare för kinesisk medicin, bioteknik, växtförädling och odlingsteknik skulle kunna samverka.</p> <p> </p>

V 203

5/ 5

<h2 class=""><strong>Serbiska Plommon Fröer (Prunus domestica)</strong></h2> <h2><span style="color: #f80000;"><strong>Pris för Paket med 10 (15g) frön.</strong></span></h2> <p>Den serbiska plommon är den tredje mest produceras i världen. På Balkan är plommon omvandlas till en alkoholhaltig dryck som heter slivovitz (plommonbrännvin ) (serbiska: Sljivovica).</p> <p>Plommon (Prunus domestica) är ett vanligt fruktträd med ätbar söt stenfrukt.</p> <p>Denna art är sedan indelad i underarter, sviskon (Prunus domestica subsp. domestica), rundplommon (Prunus domestica subsp. italica), mirabell (Prunus domestica ssp. syriaca), samt krikon (Prunus domestica subsp. insititia).</p> <p>Frukten kan antingen ätas färsk, torkas, användas till sylt eller marmelad. Ett exempel på efterrätt är plommon i madeira.</p> <p>Andra närbesläktade växter med ätbara plommon är slån (Prunus spinosa), samt körsbärsplommon (Prunus cerasifera). Den sistnämnda används vanligen som grundstam vid ympning av plommon.</p> <p>&nbsp;</p> <p><strong>Dikt</strong></p> <p>Plommon är titeln på en skämtsam dikt av Bo Setterlind. Dikten börjar: "Jag vill gå med dej på plommenad, / plocka plommon, vara barn och glad."</p> <script src="//cdn.public.n1ed.com/G3OMDFLT/widgets.js"></script>

V 197 (15g)

5/ 5

<h2><strong>Taggranka Fröer (Smilax aspera)</strong></h2><h2><span style="color: #ff0000;" data-mce-style="color: #ff0000;"><strong>Pris för Paket med 10 frön.</strong></span></h2><p>Vintergrön klätterväxt, upp till 3 m, med tunna, sick-sackväxande, tornförsedda grenar, från Japan och Korea</p><p><strong>Blad</strong>: ljusgröna, skinande, med vita prickar, hjärtformade, vintergröna, läderartade, unga blad/skott-ätliga</p><p><strong>Frukt</strong>: små, ca 1 cm breda, runda, mjuka röda bär, samlade i druvlika klasar, november-december.</p><p><strong>Medicinalväxt</strong>: blad, rötter</p><p><strong>Ovanlig</strong></p><p><strong>Odlingsråd</strong>: lättodlad, sol-halvskugga, i måttligt näringsrik, fuktighetshållande jord. Går även bra att odla i&nbsp; kruka</p><p>Osäkert härdig i zon I, skyddat läge</p><p>&nbsp;</p><p>Smilax aspera, with common names common smilax, rough bindweed, sarsaparille, and Mediterranean smilax, is a species of flowering vine in the greenbriar family.</p><p>Smilax aspera is a perennial, evergreen climber with a flexible and delicate stem, with sharp thorns. The climbing stem is 1–4 metres (3 ft 3 in–13 ft 1 in) long.[5] The leaves are 8–10 centimetres (3.1–3.9 in) long,[5] petiolated, alternate, tough and leathery, heart-shaped, with toothed and spiny margins. Also the midrib of the underside of the leaves are provided with spines. The flowers, very fragrant, are small, yellowish or greenish, gathered in axillary racemes. The flowering period in Mediterranean regions extends from September to November. The fruits are globose berries, gathered in clusters, which ripen in Autumn. They are initially red, later turn black. They have a diameter of 8–10 millimetres (0.31–0.39 in)[5] and contain one to three tiny and round seeds. Insipid are unpalatable to humans and are a source of nourishment for many species of birds.</p><p>&nbsp;</p><p><strong>Distribution</strong></p><p>It is widespread in Central Africa (Democratic Republic of Congo, Kenya, Ethiopia), Mediterranean Europe (Albania, Croatia, Greece, Italy,Malta, France, Portugal, Spain), temperate Asia (Cyprus, Israel, Jordan, Lebanon, Syria, Turkey) and tropical Asia (India, Bhutan, Nepal). It is also naturalized in other regions.</p><p>&nbsp;</p><p><strong>Habitat</strong></p><p>It grows in the woods and scrubs, at an altitude of 0–1,200 metres (0–3,937 ft) above sea level.</p><p>&nbsp;</p><p><strong>Edible Uses</strong></p><p>Edible Parts: Leaves;&nbsp; Root.</p><p>Edible Uses: Drink.</p><p>&nbsp;</p><p>Young shoots - raw or cooked as a vegetable. They can be cooked and used as an asparagus substitute. The tendrils are also eaten. The plant is an ingredient of soft drinks. (this probably refers to the root)</p><p>&nbsp;</p><p><strong>Medicinal Uses</strong></p><p>Plants For A Future can not take any responsibility for any adverse effects from the use of plants. Always seek advice from a professional before using a plant medicinally.</p><p>&nbsp;</p><p>Alterative;&nbsp; Antipsoriatic,&nbsp; Demulcent,&nbsp; Depurative,&nbsp; Diaphoretic,&nbsp; Diuretic,&nbsp; Parasiticide,&nbsp; Stimulant,&nbsp;</p><p>Tonic.</p><p>&nbsp;</p><p>The root is alterative, demulcent, depurative, diaphoretic, diuretic, stimulant and tonic.</p><p>This is one of the best depurative medicines and is used as a springtime tonic and general body cleanser, usually with woody nightshade (Solanum dulcamara). The root has all the medicinal virtues of the widely used tropical herb sarsaparilla, though to a lesser degree. It is often used as an adulterant to that plant. The ripe fruits are squeezed and applied to the skin in the treatment of scabies.</p><p>&nbsp;</p><p><strong>Other Uses</strong></p><p>Dye,&nbsp; Hedge, Hedge,&nbsp; Parasiticide.</p><p>A red dye is obtained from the ripe tendrils[148]. The plant is often grown as an impenetrable hedge in warmer countries than Britain.</p><p>&nbsp;</p><p><strong>Cultivation details</strong></p><p>Succeeds in most soils in sun or semi-shade[200]. A very ornamental plant, it is only hardy in the mildest areas of Britain, tolerating temperatures down to about -10°c. The flowers have a heavy sweet perfume. Dioecious. Male and female plants must be grown if seed is required.</p><p>&nbsp;</p><p><strong>Propagation</strong></p><p>Seed - sow March in a warm greenhouse. This note probably refers to the tropical members of the genus, seeds of plants from cooler areas seem to require a period of cold stratification, some species taking 2 or more years to germinate. We sow the seed of temperate species in a cold frame as soon as we receive it, and would sow the seed as soon as it is ripe if we could obtain it then. When the seedlings eventually germinate, prick them out into individual pots when they are large enough to handle and grow them on in the greenhouse for at least their first year, though we normally grow them on in pots for 2 years. Plant them out into their permanent positions in early summer. Division in early spring as new growth begins. Larger divisions can be planted out direct into their permanent positions. We have found it best to pot up the smaller divisions and grow them on in a lightly shaded position in a cold frame, planting them out once they are well established in the summer. Cuttings of half-ripe shoots, July in a frame.</p><p>&nbsp;</p><p><strong>Weed Potential</strong></p><p>Right plant wrong place. We are currently updating this section. Please note that a plant may be invasive in one area but may not in your area so it’s worth checking.</p><p>&nbsp;</p><p>&nbsp;</p>

MHS 93

5/ 5

<h2>"Royal Black" grekiska fikonfrön Vasilika Mavra (Βασιλικά Μαύρα)</h2> <h2><span style="color: #ff0000;" class=""><strong>Pris för Paket med 50 (0,02g) frön.</strong></span></h2> <p>Vasilika Mavra eller "Royal Black Greek Fig" sägs vara den bästa grekiska fikon. Det odlas allmänt i Grekland. Utsidan är mycket mörk lila till svart och insidan är röd.</p> <p>Vår erfarenhet (erhållen från människorna från Grekland som odlar den) är att efter flera år med odling av denna sort producerar Vasilika Mavra många mycket vackra mörklila fikon som faller av innan de mognar inuti.</p> <p>Storleken, färgdjupet och antalet frukter växer från år till år. De som har tur nog att ha smakat denna fikon beskriver den som en doft av bär och honung, tjock som sylt.</p> <p>Vasilika Mavra producerar supersöta fikon som fortsätter att bära frukt fram till säsongens slut. Andra namn: Royal Black Greek Fig, Vasilika Mavra, Βασιλικά Μαύρα,</p><script src="//cdn.public.n1ed.com/G3OMDFLT/widgets.js"></script>

V 19 RBG (0,02g)

5/ 5

<h2><strong>Gigantiska vita fikonfrön från Dalmatien (Fico ottato (dottato))</strong></h2><h2><span style="color: #ff0000;" data-mce-style="color: #ff0000;"><strong>Pris för Paket med 20 frön.</strong></span></h2><p>Vi har personligen tagit denna fikon från Herzegovina för första gången den 10 augusti.2020. Som ni kan se på våra bilder är frukterna enorma och har en genomsnittlig vikt på 100 - 130 gram.</p><p>Den vita fikon är en gammal italiensk sort som kallas Fico ottato (dottato). Den har frodig tillväxt och en hög pyramidformad krona. Den vita fikon är en mängd mycket höga utbyten.</p><p>Den vita fikon är tvåbladig, den är en mycket gammal sorts fikon. Frukten är mycket stor. Kötterna är söt och färgen på frukten är gulgrön. Det är ett frodigt träd, bär riklig frukt och blommar två gånger.</p><p>Den vita fikonmogen mognar i slutet av juli och början av september, och mognadstiden är kort (en månad).</p><p>Vårblomningen från degenererade kvinnliga blommor, köttiga och växer till normal storlek, men aldrig ätbara. Sommarblomställningen utvecklar en ätbar frukt, långsträckt med en kort hals, och kan nå en vikt på över 150 g.</p><p>Frukterna är av god kvalitet, lämpliga för transport och konsumtion i friskt skick och torkning. Köttet är ljusvitt under huden och blek honung på insidan, väldigt saftigt, behagligt sött.</p><p>Vit fikon mycket utbredd i Neretva-dalen i södra och centrala Dalmatien.</p><p>Frukterna har stort kost- och näringsvärde och är medicinska för magsjukdomar, anemi etc.</p><p>Vit fikon konsumeras färskt, torrt, som sylt, söt, kompott, gelé och juice.</p><p>På grund av dess näringssammansättning och medicinska egenskaper stiger fikonträdet över många typer av frukt. Vi vet alla redan att det har visat sig radera rynkor och föryngra sig, och vi vet också att fikon- eller fikonbladet var de första kläderna för länge sedan.</p><p>Fikonfrukter är mycket näringsrika och har högt terapeutiskt värde i kosten. De är särskilt efterfrågade i färskt tillstånd under turistsäsongen, men bearbetas också annorlunda under året, mestadels som torkade frukter (torkade fikon).</p>

V 19 GWF (20 S)

5/ 5

<meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8" /> <h2><strong>Spanskginst frön (Spartium junceum)</strong></h2> <h2><span style="color: #ff0000;"><strong>Pris för Paket med 10 frön.</strong></span></h2> <p><b>Spanskginst</b><span> </span>(<i>Spartium junceum</i>)<span> </span>art<span> </span>i<span> </span>familjen<span> </span>ärtväxter<span> </span>och den enda arten i släktet<span> </span><i>Spartium</i>. Den växer vild på<span> </span>Azorerna,<span> </span>Madeira,<span> </span>Kanarieöarna, i<span> </span>Medelhavsområdet<span> </span>och i<span> </span>Kaukasus. Arten är inte härdig i Sverige men odlas ibland som krukväxt.</p> <h2><span class="mw-headline" id="Beskrivning">Beskrivning</span></h2> <div class="thumb tright"> <div class="thumbinner"><img alt="Spanskginst frön (Spartium junceum)" src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/70/Spartium_junceum2.jpg/250px-Spartium_junceum2.jpg" decoding="async" width="250" height="333" class="thumbimage" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/70/Spartium_junceum2.jpg/375px-Spartium_junceum2.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/7/70/Spartium_junceum2.jpg 2x" data-file-width="480" data-file-height="640" title="Spanskginst frön (Spartium junceum)" /> <div class="thumbcaption"> <div class="magnify"></div> Närbild på blomställningen</div> </div> </div> <p><i>S. junceum</i><span> </span>är en kraftfull lövfällande buske som når en höjd av 2 - 4 meter, i undantagsfall även 5 meter och med huvudstammar upp till 5 centimeter i diameter, i sällsynta fall upp till 10 centimeter. Den har tjocka, något<span> </span>suckulenta<span> </span>grågröna skott som liknar<span> </span>tågväxternas<span> </span>strån. På dessa skott sitter sparsamt med blad som är 1 - 3 centimeter långa och upp till 4 millimeter breda. Bladen har mycket liten betydelse för växtens framgång eftersom det mesta av dess fotosyntes utförs i de gröna skotten. Det här arrangemanget gör att det går åt ganska lite vatten och är en anpassning till det torra klimatet där den lever. Bladen faller av tidigt.<sup id="cite_ref-1" class="reference"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>1<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></sup><span> </span>På senvåren och på sommaren täcks skotten av rikliga doftande blommor som liknar ärt-blommor och är 1 - 2 centimeter breda. Blomman är gul.<sup id="cite_ref-2" class="reference"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></sup><span> </span>På sensommaren mognar de 8 - 10 centimeter långa ärtskidorna och blir svarta. De spricker upp, ofta med en hörbar liten smäll, och sprider fröna en bit bort från moderplantan.</p> <p>I vinodlingsklimatet är det helt hårt. Tidigare användes arten också som en medicinalväxt och ett emetiskt och laxermedel erhölls från unga blad och frön. Skotten användes för att väva korgar och även för skor. I forntida tider gjordes rep av bastfibrerna.</p> <p></p>

T 85 (10 S)

5/ 5

<h2><strong>Aroniasläktet - Svart aronia Frön (Aronia melanocarpa)</strong></h2> <h2><span style="color: #ff0000;" class=""><strong>Pris för Paket med 150 frön.</strong></span></h2> <p>Aroniasläktet är ett växtsläkte i familjen rosväxter från Nordamerika med 2 eller 3 arter. Under en period ansågs dessa arter höra till släktet Photinia, men molekylärbiologisk forskning har visat att Aronia och övriga Photiniaarter inte är nära besläktade. Aronia odlas i Sverige som prydnadsväxt och som häckväxt.</p> <p>Giftinformationscentralen anser att aroniabär är ofarliga. Svarta aroniabär kan användas till mat och efterrätter, till exempel till saftkräm. De kan också torkas[2]. De svarta bären har en sträv, något fadd smak, som anses bli bättre då bären blivit frostnupna. Engelska Wikipedia anger att röda Aroniabär skall vara mer välsmakande att äta råa.</p> <div> <table border="1" cellspacing="0" cellpadding="0"> <tbody> <tr> <td colspan="2" valign="top" width="100%"> <p><span><strong>Sowing Instructions</strong></span></p> </td> </tr> <tr> <td valign="top" nowrap="nowrap"> <p><span><strong>Propagation:</strong></span></p> </td> <td valign="top"> <p><span>Seeds</span></p> </td> </tr> <tr> <td valign="top" nowrap="nowrap"> <p><span><strong>Pretreat:</strong></span></p> </td> <td valign="top"> <p><span>soak in water for 8- 12 hours </span></p> </td> </tr> <tr> <td valign="top" nowrap="nowrap"> <p><span><strong>Stratification:</strong></span></p> </td> <td valign="top"> <p><span>1 months in moist sowing mix at 2-5 ° C refrigerator</span></p> </td> </tr> <tr> <td valign="top" nowrap="nowrap"> <p><span><strong>Sowing Time:</strong></span></p> </td> <td valign="top"> <p><span>all year round</span></p> </td> </tr> <tr> <td valign="top" nowrap="nowrap"> <p><span><strong>Sowing Depth:</strong></span></p> </td> <td valign="top"> <p><span>1 cm</span></p> </td> </tr> <tr> <td valign="top" nowrap="nowrap"> <p><span><strong>Sowing Mix:</strong></span></p> </td> <td valign="top"> <p><span>Coir or sowing mix + sand or perlite</span></p> </td> </tr> <tr> <td valign="top" nowrap="nowrap"> <p><span><strong>Germination temperature:</strong></span></p> </td> <td valign="top"> <p><span>20 ° C</span></p> </td> </tr> <tr> <td valign="top" nowrap="nowrap"> <p><span><strong>Location:</strong></span></p> </td> <td valign="top"> <p><span>bright + keep constantly moist not wet</span></p> </td> </tr> <tr> <td valign="top" nowrap="nowrap"> <p><span><strong>Germination Time:</strong></span></p> </td> <td valign="top"> <p><span>2-8 weeks</span></p> </td> </tr> <tr> <td valign="top" nowrap="nowrap"> <p><span><strong>Watering:</strong></span></p> </td> <td valign="top"> <p><span>Water regularly during the growing season</span></p> </td> </tr> <tr> <td valign="top" nowrap="nowrap"> <p><span><strong> </strong></span></p> </td> <td valign="top"> <p><br /><span><em>Copyright © 2012 Seeds Gallery - Saatgut Galerie - Galerija semena. </em><em>All Rights Reserved.</em></span></p> </td> </tr> </tbody> </table> </div> <script src="//cdn.public.n1ed.com/G3OMDFLT/widgets.js"></script>

29 (150 S)

5/ 5

<h2><strong>Jätte bosniska plommonfrön (Prunus domestica)</strong></h2> <h2><span style="color: #ff0000;" class=""><strong>Pris för Paket med 5 (6,5g) frön.</strong></span></h2> <p>Denna sort är från Bosnien och mycket resistent mot sjukdomar. Vi stötte på denna plommon av en slump på en bondgård och blev förvånade omedelbart av både sortens storlek och smak.</p> <p>Tyvärr visste inte ägaren vad namnet på sorten var, han visste bara hur han skulle berätta för oss att denna plommonsort planterades av hans farfar och sedan dess har denna plommon hållits och planterats regelbundet så att sorten sprider sig och bevarar så mycket som möjligt.</p> <p>Vi frågade honom hur denna plommon tolererar vinter och låga temperaturer, och han svarade att temperaturen i deras by sjunker till minus 24 grader Celsius, och detta var inget problem för denna plommon.</p> <p>Frukten är verkligen enorma och väger i genomsnitt 70 till 85 gram per frukt.</p> <p>Plommon (Prunus domestica) är ett vanligt fruktträd med ätbar söt stenfrukt.</p> <p>Denna art är sedan indelad i underarter, sviskon (Prunus domestica subsp. domestica), rundplommon (Prunus domestica subsp. italica), mirabell (Prunus domestica ssp. syriaca), samt krikon (Prunus domestica subsp. insititia).</p> <p>Frukten kan antingen ätas färsk, torkas, användas till sylt eller marmelad. Ett exempel på efterrätt är plommon i madeira.</p> <p>Andra närbesläktade växter med ätbara plommon är slån (Prunus spinosa), samt körsbärsplommon (Prunus cerasifera). Den sistnämnda används vanligen som grundstam vid ympning av plommon.</p> <p><strong>Dikt</strong></p> <p>Plommon är titeln på en skämtsam dikt av Bo Setterlind. Dikten börjar: "Jag vill gå med dej på plommenad, / plocka plommon, vara barn och glad."</p><script src="//cdn.public.n1ed.com/G3OMDFLT/widgets.js"></script>

V 197 BS (6,5g)

5/ 5

<!DOCTYPE html> <html> <head> <meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8" /> </head> <body> <h2><strong>Jerusalemtörne frön (Paliurus spina-christi)</strong></h2> <h2><span style="color: #ff0000;"><strong>Pris för Paket med 10 frön.</strong></span></h2> <p><i><b>Paliurus spina-christi</b></i><span> </span>, vanligtvis känd som<b><span> </span>Jerusalem-torn</b><span> </span>,<b><span> </span>kransstorn</b><span> </span>,<b><span> </span>Kristus-torn</b><span> </span>eller<b><span> </span>krona av törnen</b><span> </span>, är en art av<i><span> </span>Paliurus som är</i><span> </span>infödd i<span> </span>Medelhavsområdet<span> </span>och sydväst och<span> </span>Centralasien<span> </span>, från<span> </span>Marocko<span> </span>och<span> </span>Spanien<span> </span>österut till<span> </span>Iran<span> </span>och<span> </span>Tadzjikistan<span> </span>.</p> <p>Det är en<span> </span>lövfällande<span> </span>buske<span> </span>eller ett litet<span> </span>träd som<span> </span>växer till 3-4 meter. Skotten är sicksackade, med ett<span> </span>blad<span> </span>och två<span> </span>regelbundna<span> </span>ryggar<span> </span>(en rak, en krökt) på utsidan av varje knäck. De<span> </span>Bladen<span> </span>är ovala, 2-5 cm långa och 1-4 cm breda, glänsande grönt, med en hel marginal. Den<span> </span>frukt<span> </span>är en torr woody NÖT centrerad i en cirkulär vinge 2-3,5 cm diameter.</p> <p>Namnet återspeglar en gammal legende om att de spiny grenarna användes för att göra<span> </span>tornkrona som<span> </span>placerades på<span> </span>Kristus<span> </span>huvud före hans korsfästelse.<span> </span><i>Ziziphus spina-christi</i><span> </span>, Kristus törnsjujube, identifieras också som att den används för tornens krona.</p> <p>Det betraktas som en prydnadsväckande nyfikenhet och odlas i vissa områden och sprider sitt sortiment, inklusive Fiji.</p> <p><strong>Som en medicinsk ört (medicinalväxt) används fruktens buske, som innehåller alkaloider och tanniner och är mest uppskattad för dess antiinflammatoriska och antiseptiska, antispasmodiska, slemlösande, ansträngande och diuretiska förmågor.</strong></p> <p><strong>Galen rekommenderade det för urinblåssten. Avkok av torkad frukt (1 matsked / 500 ml vatten, koka i 10 minuter och sil) konsumeras för hosta, astma, diarré, hypertoni, rensning av blodet från inflammation. Kombineras perfekt med vanlig linfrö (Linum), lind (Tília cordáta), prímula véris, Plantágo major, Salvia officinalis, Malva sylvestris och astma akut) bronkit. Det tros ha en laxerande effekt på tjocktarmen medan man bekämpar deformering av artrit - varför den ofta konsumeras av äldre. Externt verkar det hjälpa särskilt vid behandling av eksemfoci tack vare dess antiinflammatoriska verkan.</strong></p> <p><strong>Obs: Ovanstående presentation av anläggningen är inte alls ett recept. Expertråd anses nödvändig innan anläggningen används.</strong></p> </body> </html>

T 86

5/ 5

<!DOCTYPE html> <html> <head> <meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8" /> </head> <body> <h2><strong>Vilda fikonfrön (från Herzegovina)</strong></h2> <h2><span style="color: #ff0000;"><strong>Pris för Paket med 20 frön.</strong></span></h2> <p>Vi tog med denna fikon från Herzegovina och vi hittade den i bergen i fullständig vildmark. Livsmiljön var stenig och torr, vilket betyder att den är motståndskraftig mot dåliga markförhållanden. Det finns också konstant torka i den delen och trots att anläggningen inte fick mycket vatten störde den inte att växa alls. Frukten är mindre än andra sorter av fikon och mörk lila när de är mogna. Även om frukterna är små är de välsmakande och söta. Från pålitliga källor lärde vi oss att där vi tog den, sjönk temperaturen till -15 ° C på vintern.</p> <p>Fikonblommor är svåra att upptäcka eftersom de växer in i fikon och sådana blommor pollineras av den så kallade. fikon getingar, som utvecklas i frukt av den vilda fikon. Skillnaden mellan en tam och en vild fikon är att den tama fikon blommar endast med kvinnliga blommor medan vilda fikon har kvinnliga och hankönsblommor.</p> <p>Vilda fikon växer i onormal takt jämfört med tama.</p> </body> </html>

V 19 WF (20 S)

5/ 5

<h2><strong>Äkta cypress frön (Cupressus sempervirens)</strong></h2> <h2><span style="color: #ff0000;"><strong>Pris för paket på 0,5 g (cirka 50 frön).</strong></span></h2> <p><b>Äkta cypress</b><span>&nbsp;</span>(<i>Cupressus sempervirens</i>) är en<span>&nbsp;</span>barrväxt<span>&nbsp;</span>inom<span>&nbsp;</span>cypress-släktet<span>&nbsp;</span>och<span>&nbsp;</span>familjen<span>&nbsp;</span>cypressväxter. Den blir upp till 30 meter hög och dess barr är mycket små, knappt 1 mm, fjällika och tätt överlappande. Kottarna blir från 2,5 till 4 cm långa, ovala, med 8 till 14 vedartade kottefjäll, var och en med en kort trubbig tagg.<span>&nbsp;</span><i>Sempervirens</i><span>&nbsp;</span>betyder "ständigt grönskande", vilket är en benämning som gäller för de flesta<span>&nbsp;</span>barrväxter.</p> <p>Den äkta cypressen finns i två former, dels den vilda med utåtstående grenar<span>&nbsp;</span><i>C. horizontalis</i>, dels den upprättstående som oftast odlas<span>&nbsp;</span><i>C. sempervirens</i>. Den klassiska pelarformade cypressen är den mest vedertagna när det gäller namnet<span>&nbsp;</span><i>äkta cypress</i>.</p> <p>Cypresser kan bli mycket gamla, upp till 2000 år gamla, och den pelarformade cypressen är sedan forntiden odlad och förvildad i länderna runt<span>&nbsp;</span>Medelhavet. Dess utbredning är störst i<span>&nbsp;</span>Grekland,<span>&nbsp;</span>Italien<span>&nbsp;</span>och<span>&nbsp;</span>Cypern.</p> <h2><span class="mw-headline" id="Användning">Användning</span></h2> <p>Den äkta cypressen utnyttjas inom en mängd områden. Ur späda grenar utvinns cypressolja, som används vid andningssvårigheter. Oljan används även i parfymer.</p> <p>Virket<span>&nbsp;</span>är hårt och hållbart, och var redan under forntiden ett uppskattat byggnadsmaterial till<span>&nbsp;</span>fartyg,<span>&nbsp;</span>palats,<span>&nbsp;</span>tempeldörrar<span>&nbsp;</span>och<span>&nbsp;</span>träskulpturer. Palatset i<span>&nbsp;</span>Knossos<span>&nbsp;</span>på<span>&nbsp;</span>Kreta<span>&nbsp;</span>lär delvis ha varit byggt av äkta cypress. Virket var så eftertraktat att trädet praktiskt taget utrotades på Kreta redan under<span>&nbsp;</span>medeltiden. År<span>&nbsp;</span>1414<span>&nbsp;</span>skrevs därför ett dekret som förbjöd vidare<span>&nbsp;</span>export<span>&nbsp;</span>av virket.</p> <h2><span class="mw-headline" id="Religion_och_mytologi">Religion och mytologi</span></h2> <p>Cypressen är omskriven av klassiska författare och vårdades som ett heligt träd av bland annat<span>&nbsp;</span>perserna, vilka ansåg att formen påminde om den heliga offerflamman. Enligt traditionen planterade profeten<span>&nbsp;</span>Zarathustra<span>&nbsp;</span>en cypress i Kashmar i nordöstra<span>&nbsp;</span>Iran<span>&nbsp;</span>som är berömd som<span>&nbsp;</span>Cypressen i Kashmar. I Iran finns ännu en helig<span>&nbsp;</span>zoroastrisk<span>&nbsp;</span>cypress som kallas<span>&nbsp;</span>Cypressen i Abarkuh. Inom<span>&nbsp;</span>persisk poesi<span>&nbsp;</span>är cypressen en symbol för den älskade.</p> <p>Mycket tyder på att trädet var utsatt för en kult före antiken då den förekommer som attribut åt många gudar och gudinnor. Trädet förknippas ibland med kvinnlig skönhet, och gudinnorna<span>&nbsp;</span>Persefone,<span>&nbsp;</span>Afrodite,<span>&nbsp;</span>Hera<span>&nbsp;</span>och<span>&nbsp;</span>Athena<span>&nbsp;</span>avbildades ibland med trädet. Senare kom det ofta att betraktas som helgat åt dödsguden<span>&nbsp;</span>Hades, men även åt bl.a.<span>&nbsp;</span>Kronos. Det finns olika mytiska metamorfosiska berättelser om dess ursprung. Man hittar ofta cypresser på platser med religiös anknytning, som<span>&nbsp;</span>kyrkogårdar, vid<span>&nbsp;</span>tempel<span>&nbsp;</span>eller vid<span>&nbsp;</span>katedraler, eftersom trädet är städegrönt, vilket förknippas med evigt liv. I vissa trakter verkar det ha funnits en vidskeplig sed att använda cypresskvistar till skydd mot trolldom.</p> <h2><span id="Cypress_och_gofertr.C3.A4"></span><span class="mw-headline" id="Cypress_och_goferträ">Cypress och goferträ</span></h2> <div class="thumb tright"> <div class="thumbinner"><img alt="Äkta cypress frön (Cupressus sempervirens)" src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b1/Med_Cypress.jpg/150px-Med_Cypress.jpg" decoding="async" width="150" height="226" class="thumbimage" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b1/Med_Cypress.jpg/225px-Med_Cypress.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b1/Med_Cypress.jpg/300px-Med_Cypress.jpg 2x" data-file-width="418" data-file-height="630" title="Äkta cypress frön (Cupressus sempervirens)"> <div class="thumbcaption"> <div class="magnify"></div> Gren med kottar.</div> </div> </div> <div class="thumb tright"> <div class="thumbinner"><img alt="Äkta cypress frön (Cupressus sempervirens)" src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/23/Noahs_Ark.jpg/250px-Noahs_Ark.jpg" decoding="async" width="250" height="217" class="thumbimage" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/23/Noahs_Ark.jpg/375px-Noahs_Ark.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/23/Noahs_Ark.jpg/500px-Noahs_Ark.jpg 2x" data-file-width="942" data-file-height="819" title="Äkta cypress frön (Cupressus sempervirens)"> <div class="thumbcaption"> <div class="magnify"></div> Noas ark (gjord av<span>&nbsp;</span><i>goferträ</i>), målning av Edward Hicks.</div> </div> </div> <p><i>Goferträ</i><span>&nbsp;</span>är ett<span>&nbsp;</span>träslag<span>&nbsp;</span>som nämns en gång i<span>&nbsp;</span>Bibeln<span>&nbsp;</span>i anslutning till att<span>&nbsp;</span>Gud<span>&nbsp;</span>säger åt<span>&nbsp;</span>Noa<span>&nbsp;</span>att bygga<span>&nbsp;</span>arken. Ofta antas detta vara trä från den äkta cypressen,<sup id="cite_ref-saob_2-0" class="reference"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></sup><span>&nbsp;</span>vanligt förekommande som båtvirke i medelhavsregionen.</p> <h3><span class="mw-headline" id="Namn">Namn</span></h3> <p>Latinets<span>&nbsp;</span><i>cupressus</i><span>&nbsp;</span>(cypress) kommer av grekiska<span>&nbsp;</span><i>kyparissos</i>. Ordstammen finns även i hebreiska gofer och persiska serv, båda med betydelsen<span>&nbsp;</span>balsam.<span>&nbsp;</span><sup id="cite_ref-shenet_3-1" class="reference"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>3<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></sup></p> <ul> <li>Ordet<span>&nbsp;</span>cypress<span>&nbsp;</span>fanns i<span>&nbsp;</span>fornsvenska<span>&nbsp;</span>före 1500-talet.</li> <li>Artnamnets<span>&nbsp;</span><i>Sempervirens</i><span>&nbsp;</span>betyder ständiggrön. Det kommer av latinets<span>&nbsp;</span><i>semper</i><span>&nbsp;</span>('alltid') och<span>&nbsp;</span><i>virens</i><span>&nbsp;</span>('grönskande').</li> </ul> <h3><span class="mw-headline" id="Ursprung">Ursprung</span></h3> <p>Östra<span>&nbsp;</span>Medelhavsområdet<span>&nbsp;</span>till<span>&nbsp;</span>Iran,<span>&nbsp;</span>Främre Orienten. Dörren till det allra heligaste i<span>&nbsp;</span>Salomos<span>&nbsp;</span>tempel på 900-talet f.Kr. gjordes också av detta<span>&nbsp;</span>träslag.<span>&nbsp;</span>Perserna<span>&nbsp;</span>ansåg att cypressen hörde till solguden<span>&nbsp;</span>Mithra; trädet liknade den heliga offerflamman. För sjöfararna<span>&nbsp;</span>fenicierna<span>&nbsp;</span>var cypressen själva<span>&nbsp;</span>livsträdet, helgat åt<span>&nbsp;</span>Astarte<span>&nbsp;</span>och<span>&nbsp;</span>Melkart.</p> <h3><span class="mw-headline" id="Grekland_och_Rom">Grekland och Rom</span></h3> <p>Trädet har odlats sedan<span>&nbsp;</span>forntid<span>&nbsp;</span>runt<span>&nbsp;</span>Medelhavet. Det hårda träet, helst lagrat i fyra generationer, användes i<span>&nbsp;</span>Grekland<span>&nbsp;</span>till bland annat<span>&nbsp;</span>tempeldörrar,<span>&nbsp;</span>fartyg<span>&nbsp;</span>och skulpturer. På en del grekiska öar planterar man fortfarande en cypress när en dotter föds; vid hennes<span>&nbsp;</span>giftermål<span>&nbsp;</span>gör man en mast av den till brudparets båt.</p> <p>Trädet fanns förr särskilt rikligt på<span>&nbsp;</span>Kreta; palatset i<span>&nbsp;</span>Knossos<span>&nbsp;</span>(runt 1500 f.Kr.) lär ha varit byggt åtminstone delvis av cypress. Trädet odlades där fortfarande på 300-talet f.Kr. enligt<span>&nbsp;</span>Theofrastos. Mycket blev dock fällt och skeppat till fastlandet och<span>&nbsp;</span>Egypten<span>&nbsp;</span>och trädet näst intill utrotades.<span>&nbsp;</span>1414<span>&nbsp;</span>förbjöds exporten.</p> <h3><span id="Gudarnas_tr.C3.A4d"></span><span class="mw-headline" id="Gudarnas_träd">Gudarnas träd</span></h3> <p>Greker och romare helgade cypressen åt många gudar och<span>&nbsp;</span>gudinnor, bland dem<span>&nbsp;</span>Apollon<span>&nbsp;</span>och hans son<span>&nbsp;</span>Asklepios<span>&nbsp;</span>(romarnas<span>&nbsp;</span>Aesculapius), hans far<span>&nbsp;</span>Zeus<span>&nbsp;</span>(Jupiter) och dennes hustru<span>&nbsp;</span>Hera<span>&nbsp;</span>(Juno) och hans halvsyskon<span>&nbsp;</span>Athena<span>&nbsp;</span>(Minerva) och<span>&nbsp;</span>Hermes<span>&nbsp;</span>(Merkurius).</p> <p>Den kopplades också ihop med många av de äldre gudarna och gudinnorna. Veden var hård och höll sig bra, bland annat mot insekter, och denna hållbarhet gjorde den till en symbol för tiden och dess gud<span>&nbsp;</span>Kronos<span>&nbsp;</span>(Saturnus).</p> <p>Den förknippades också med långt liv och<span>&nbsp;</span>livet efter detta<span>&nbsp;</span>och därmed<span>&nbsp;</span>underjordens<span>&nbsp;</span>gud<span>&nbsp;</span>Hades<span>&nbsp;</span>(Pluto) och hans hustru<span>&nbsp;</span>Persefone<span>&nbsp;</span>(Proserpina); både i Grekland och i Rom prydde man dörrarna till sorgehus med cypresskvistar. Som en bild av kvinnlig fägring förknippades cypressen också med gudinnan<span>&nbsp;</span>Afrodite<span>&nbsp;</span>(Venus).</p> <h3><span class="mw-headline" id="Apollon_och_Kyparissos">Apollon och Kyparissos</span></h3> <p>Metamorfoshistorien<span>&nbsp;</span>om cypressen finns i ett par versioner, båda med Apollon och en ung gosse som huvudpersoner. Den ena är som Apollonhistorier är mest, där pojken förvandlar sig till träd för att komma undan Apollons kärlek. I den andra råkar gossen döda Apollons<span>&nbsp;</span>favorithjort<span>&nbsp;</span>och blir helt förtvivlad:</p> <table class="cquote"> <tbody> <tr> <td><b>”</b></td> <td>Så otröstligt grät Kyparissos, att blodet ur kroppens ådror försvann och lemmarna snart blevo gröna till färgen. <p>Lockar, som ringlade ner över gossens snövita panna blevo en skog av barr och bildade, sedan de styvnat, liksom en smalnande topp, vänd mot himmelens stjärnor.</p> </td> <td><b>„</b></td> </tr> </tbody> </table> <h3><span class="mw-headline" id="Kristen_tradition">Kristen tradition</span></h3> <p>En stor del av associationerna om hållbarhet – tid – långt liv – död –<span>&nbsp;</span>liv efter döden<span>&nbsp;</span>har överlevt från<span>&nbsp;</span>antikens<span>&nbsp;</span>föreställningsvärld. I kristen<span>&nbsp;</span>symbolik<span>&nbsp;</span>har trädet stått för död, sorg,<span>&nbsp;</span>evighet, hopp om ett liv efter detta,<span>&nbsp;</span>tålamod,<span>&nbsp;</span>fördragsamhet,<span>&nbsp;</span>munklivet<span>&nbsp;</span>och<span>&nbsp;</span>dygden<span>&nbsp;</span>gudsfruktan<span>&nbsp;</span>och<span>&nbsp;</span>fromhet<span>&nbsp;</span>(pietas).<span>&nbsp;</span>Korset<span>&nbsp;</span>som<span>&nbsp;</span>Jesus<span>&nbsp;</span>korsfästes<span>&nbsp;</span>på, eller ibland en av dess delar, sägs ha varit av cypressträ (alternativt<span>&nbsp;</span>akacia<sup id="cite_ref-shenet_3-2" class="reference"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>3<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></sup>). Cypressen har fått fungera som ett typiskt<span>&nbsp;</span>kyrkogårdsträd<span>&nbsp;</span>i södra Europa.</p> <h3><span class="mw-headline" id="Sverige">Sverige</span></h3> <p>I norra halvan av Europa hade man under 1600- och 1700-talen ofta cypress i<span>&nbsp;</span>orangerierna.<span>&nbsp;</span>1810<span>&nbsp;</span>fanns det enligt bevarade<span>&nbsp;</span>protokoll<span>&nbsp;</span>cypresser i orangeriet på<span>&nbsp;</span>Gunnebo slott.<sup id="cite_ref-shenet_3-3" class="reference"></sup></p> <h3><span class="mw-headline" id="Asien">Asien</span></h3> <p>I<span>&nbsp;</span>Kina<span>&nbsp;</span>betecknar cypress<span>&nbsp;</span>skönhet,<span>&nbsp;</span>lycka, kvinnans rike och<span>&nbsp;</span>döden.<sup id="cite_ref-shenet_3-4" class="reference"></sup></p> <p>I asiatisk lära beskrivs träslagets<span>&nbsp;</span>kvaliteter<span>&nbsp;</span>som<span>&nbsp;</span>astrologiskt<span>&nbsp;</span>styrt av<span>&nbsp;</span>Saturnus<span>&nbsp;</span>och därmed<span>&nbsp;</span>Stenbocken<span>&nbsp;</span>(elementet jord, ledande kvalitet) (Culpeper). En del nutida astrologer hänför trädet till<span>&nbsp;</span>Venus<span>&nbsp;</span>och därmed<span>&nbsp;</span>Oxen<span>&nbsp;</span>(elementet jord, fast kvalitet) respektive<span>&nbsp;</span>Vågen<span>&nbsp;</span>(elementet luft, ledande kvalitet). Enligt<span>&nbsp;</span>elementläran<span>&nbsp;</span>sval och torr. (kinesiskt element: metall, i viss mån vatten.)</p><script src="//cdn.public.n1ed.com/G3OMDFLT/widgets.js"></script>

T 16 CS (0,5g)

5/ 5

<!DOCTYPE html> <html> <head> <meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8" /> </head> <body> <h2><span style="font-size: 14pt;"><strong>Saffran Lök (Crocus sativus)</strong></span></h2> <h2><span style="color: #f40303; font-size: 14pt;"><strong>Pris för Paket med 1 Lök.</strong></span></h2> <p><span>Saffran, som kommer från pistillmärken i saffranskrokus, är den dyrbaraste av alla kryddor. Det krävs minst 100 000–150 000 krokusar, som måste plockas och rensas för hand, för att utvinna ett kilo torkad saffran.[1] Det tidigaste omnämnandet av saffran är på sumeriska lertavlor från 4000-talet f.Kr. Saffran nämns även i Gamla testamentet.</span></p> <p><span>Saffran används som krydda i vissa brödsorter ("saffransbröd"). Numera blandas saffranet i degen, men i äldre tider penslade man bullarna med saffransvatten, när de färdiggräddade just tagits ur ugnen.[3] I Sverige används den främst till lussekatter, men även i till exempel paella, bouillabaisse och den gotländska efterrätten saffranspannkaka. Det har också använts som pigment i måleri och boktryckning.</span></p> <p><strong><span>Etymologi</span></strong></p> <p>Ordet saffran kommer från fornfranskans safran, som är ett latinskt arveord, safranum. Även italienskan och spanskan har ärvt det latinska ordet, zafferano respektive azafrán. Det latinska ordet är i sig ett lånord från persiska. Det persiska namnet på kryddan är zafarān (<span>زعفران</span>). Iran är en av världens främsta producenter av saffran.</p> <p><strong>Biologi</strong></p> <p>Den kultiverade saffranskrokusen Crocus sativus är en höstblommande perenn, som inte så vitt känt växer vild. <span>Det är en steril triploid mutant av Crocus cartwrightianus som finns i östra medelhavsområdet. Enligt senare forskning har C. cartwrightianus uppstått på Kreta, och inte – som tidigare påstods – i Centralasien. </span>Saffranskrokusen uppstod genom artificiell selektion av odlare som ville ha förlängda märken. Eftersom den är steril bildar den inte frön, utan måste förökas på konstgjord väg. <span>Dess blommor, som kommer i september, varierar i färg från ljust lila till mörk purpur. De torkade märkena är mörkt brunröda, omkring 2 cm långa, nedtill trådsmala, upptill trattlikt vidgade.</span></p> <p><strong>Kemi</strong></p> <p>Saffran består av mer än 150 doft- och aromämnen. Dess färg kommer främst av <span>α</span>-crocin, men den innehåller även litet <span>α</span>- och <span>β</span>-karoten. Aromen kommer av safranal, en essentiell olja. Färgämnet - en glykosid - är mycket intensivt. 50 mg rivna till pulver med lite socker ger en tydligt gulaktig skiftning åt 35 liter vatten.</p> <p>Torkad saffran är mycket känsligt för solljus och oxidering, men klarar av värme.</p> <p>Saffran är giftigt i större mängder, och den högsta rekommenderade dagliga dosen är 1,5 gram. Redan vid 5 gram kan man drabbas av bland annat kräkningar och blödningar, och vid 20 gram har man nått en dödlig dos.</p> <p><span>Talgoxar skadas allvarligt redan av den lilla mängd saffran som ingår i saffransbröd.</span></p> <p><strong><span>Historia</span></strong></p> <p><span>I mer än 3 000 år har saffran odlats. Den sterila mutanten av C. cartwrightianus, C. sativus, uppstod under bronsåldern på Kreta. Det första skriftliga belägget för saffran är troligen från 600-talet f Kr i den assyriska botaniska referensboken som tillkom under Ashurbanipal. Men ännu längre tillbaka finns belägg för att saffran används för medicinskt bruk. </span>För 4 000 år sedan användes den för att bota omkring 90 sjukdomar.</p> <p>Minoer avbildade saffran i sina palatsfresker från omkring 1500 — 1600 f Kr. I antikens Egypten och av de grekiska prostituerade användes saffran som parfym. Kleopatra ansåg att saffran var afrodiasiskt, men det användes också för att bota magbesvär.</p> <p><span>I Iran finns 50 000-åriga spår efter saffran i avbildningar.[5][6] Sumerer använde vild saffran vid riter, och i Höga visan nämns saffran. Redan innan saffran kultiverades, var det alltså en handelsvara. I Persien förekom en äldre kultiverad sort av saffran (Crocus sativus 'Hausknechtii') från 900-talet f Kr där saffran vävdes in i tyg och användes till parfym. </span>Det råder oenighet om när saffran kom till Indien och Kina, och dateringen varierar mellan 900 och 2 500 år tillbaka. Sedan dess har saffran fått en framträdande kulturell roll, bland annat genom att buddhistmunkar färgar sina dräkter i saffran, vilket de gjort ända sedan Siddhartha Gautamas död.</p> <p>I Europa blev saffran vanligare under medeltiden, och användes som färgmedel och krydda. Det tidigaste belägget för saffran i svensk (högfrälse) kosthållning är från 1328. I början på 1900-talet användes saffran mycket mindre i Sverige än tidigare i medicinen men ingick ändå i tre blandningar för medicinskt ändamål: aloedroppar med saffran, Roséns bröstdroppar och opiumvin. Drogen ansågs ha upplivande verkan.</p> <p>Saffran var redan under forntiden utsatt för förfalskning. Plinius kommenterar ca år 70 e Kr att ingen vara förfalskades i samma grad som den. Så är fortfarande förhållandet. Förfalskning sker genom färgens utdragande, delvis genom tillsats av glycerin, salter, socker etc, som ökar vikten, delvis genom inblandning av alla möjliga, ofta färgade växtdelar, till exempel ståndare och stift av safflor (Carthamus tinctorius), strålblommor av Calendula (även kallad feminell) eller liknande. Under medeltiden sattes mycket högt pris på saffran som krydda och det var ett viktigt läkemedel. Förfalskningen var belagd med mycket strängt straff. I Nürnberg blev år 1444 en person bränd på bål för förfalskning av saffran, och där blev år 1456 tre personer levande begravna för samma brott. I de flesta tyska städer gjordes under medeltiden inspektioner rörande saffran och andra "läkemedel".</p> <p><strong><span>Handel och användning</span></strong></p> <p><span>Varje år produceras omkring 300 ton saffran. </span>Iran är det land som står för störst del av produktionen, följd av Spanien, Indien, Grekland, Azerbajdzjan, Marocko och Italien. Beroende på kvalitet varierar priset mellan 7 000 och 76 000 kr/kilo; i västvärlden är det genomsnittliga priset 15 000 kr/kilo. Priset beror på saffranets kvalitet, som avgörs av dess färgmättnad, elasticitet, färskhet, och helhet. ISO har tagit fram en standard för att kvalitetsmärka saffran, ISO 3632, som graderar saffran i fyra kvalitetsgrupper på laborativ väg, efter dess halt av crocin (färg), picrocrocin (smak), och safranal (doft). Många saffransförsäljare använder dock sina egna sinnen i stället, när de ska avgöra saffranets kvalitet, på samma sätt som vinprovare bedömer vin. Traditionellt räknas saffran från Kashmir och L'Aquila vara av den finaste kvaliteten.</p> <p>Zafferano dell'Aquila odlas i Abruzzo på 250—1 000 m ö h. För denna kvalitet krävs 200 000 blommor för 1 kg saffran till priset av 2 900 Euro (över 27 000 kr). Abruzzo-saffran har tilldelats den italienska kvalitetsutmärkelsen Denominazione di Origine Protetta, DOP.</p> <p>Doften av saffran brukar beskrivas som påminnande om metallisk honung, med gräs- eller höartade toppnoter, och dess smak likaså höartad och något bitter. I matlagning ger saffran en kännetecknande gul-orange färg. Den är vanlig som krydda i det asiatiska köket, i likörer och i konfekt. Förfalskad saffran är ofta utdrygad med mald gurkmeja (Curcum longa), som bara ger färg, men smakar nästan ingenting alls, eller safflor (Carthamus tinctotius) som torkats och vars färg och form mycket väl liknar saffran.</p> <p>Saffran skördas i slutet av september och början av oktober. Märkena klipps och torkas försiktigt. När märkena samlas in undviks så långt som möjligt att blanda in något av de gula stiften eller ståndarsträngarna. I lågprissaffran ingår hela pistillen och inte bara dess märke och blir därmed av sekunda kvalitet.</p> <p>Saffran har använts som pigment i målarfärg[7] och boktryckning[8] men är mycket obeständigt. I den internationella pigmentdatabasen Colour Index har det beteckningen NY6 och nummer 75100 eller 75140.[8]</p> <p>Vitt över jorden sitt sken spred saffranslöjade Eos. (ur Homeros Iliaden)</p> </body> </html>

MHS 105 B