5/ 5

<meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8" /> <h2><strong>Spanskginst frön (Spartium junceum)</strong></h2> <h2><span style="color: #ff0000;"><strong>Pris för Paket med 10 frön.</strong></span></h2> <p><b>Spanskginst</b><span> </span>(<i>Spartium junceum</i>)<span> </span>art<span> </span>i<span> </span>familjen<span> </span>ärtväxter<span> </span>och den enda arten i släktet<span> </span><i>Spartium</i>. Den växer vild på<span> </span>Azorerna,<span> </span>Madeira,<span> </span>Kanarieöarna, i<span> </span>Medelhavsområdet<span> </span>och i<span> </span>Kaukasus. Arten är inte härdig i Sverige men odlas ibland som krukväxt.</p> <h2><span class="mw-headline" id="Beskrivning">Beskrivning</span></h2> <div class="thumb tright"> <div class="thumbinner"><img alt="Spanskginst frön (Spartium junceum)" src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/70/Spartium_junceum2.jpg/250px-Spartium_junceum2.jpg" decoding="async" width="250" height="333" class="thumbimage" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/70/Spartium_junceum2.jpg/375px-Spartium_junceum2.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/7/70/Spartium_junceum2.jpg 2x" data-file-width="480" data-file-height="640" title="Spanskginst frön (Spartium junceum)" /> <div class="thumbcaption"> <div class="magnify"></div> Närbild på blomställningen</div> </div> </div> <p><i>S. junceum</i><span> </span>är en kraftfull lövfällande buske som når en höjd av 2 - 4 meter, i undantagsfall även 5 meter och med huvudstammar upp till 5 centimeter i diameter, i sällsynta fall upp till 10 centimeter. Den har tjocka, något<span> </span>suckulenta<span> </span>grågröna skott som liknar<span> </span>tågväxternas<span> </span>strån. På dessa skott sitter sparsamt med blad som är 1 - 3 centimeter långa och upp till 4 millimeter breda. Bladen har mycket liten betydelse för växtens framgång eftersom det mesta av dess fotosyntes utförs i de gröna skotten. Det här arrangemanget gör att det går åt ganska lite vatten och är en anpassning till det torra klimatet där den lever. Bladen faller av tidigt.<sup id="cite_ref-1" class="reference"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>1<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></sup><span> </span>På senvåren och på sommaren täcks skotten av rikliga doftande blommor som liknar ärt-blommor och är 1 - 2 centimeter breda. Blomman är gul.<sup id="cite_ref-2" class="reference"><span class="cite-reference-link-bracket">[</span>2<span class="cite-reference-link-bracket">]</span></sup><span> </span>På sensommaren mognar de 8 - 10 centimeter långa ärtskidorna och blir svarta. De spricker upp, ofta med en hörbar liten smäll, och sprider fröna en bit bort från moderplantan.</p> <p>I vinodlingsklimatet är det helt hårt. Tidigare användes arten också som en medicinalväxt och ett emetiskt och laxermedel erhölls från unga blad och frön. Skotten användes för att väva korgar och även för skor. I forntida tider gjordes rep av bastfibrerna.</p> <p></p>

T 85 (10 S)

5/ 5

<meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8" /> <h2><strong>Jasmine Ris Frö</strong></h2> <h2><span style="color: #ff0000;"><strong>Pris för Paket med 20 frön.</strong></span></h2> <p><span>Jasmine riset (även doftande ris eller siamris) planteras huvudsakligen i norra Thailand, men också i Laos, Vietnam och Italien.</span></p> <p>Det kallas "doftande ris" eftersom det luktar gott om jasmin medan du lagar mat.</p> <p>Ris är frön till de enhjärtbladiga växterna Oryza sativa (asiatiskt ris) och Oryza glaberrima (Afrikanskt ris). Riskornen är stapelföda för hälften av jordens befolkning. Risplantan är en ettårig, 1 meter hög stråväxt med långa blad och enblommiga småax i en hängande vippa. Efter vete är ris det mest odlade sädesslaget i världen.</p> <p>I stora delar av Asien förekommer ris i kosten mer eller mindre dagligen. Ris kan ge mat till fler människor per area än majs och vete, så i länder med tillräcklig vattentillgång för risodling är den en bra gröda för att ge mat åt många människor.</p> <p>Ris kan användas för att tillverka en mjölkersättning för allergiker och veganer. Rismjölken är naturligt söt och behöver därför ingen tillsats av sötningsmedel.</p> <p><strong>Historik</strong></p> <p><span>Ris har under mycket lång tid använts av människan. </span>Genom studier har det visats att ris kommer från området kring Pärlfloden i södra Kina, där det domesticerades för 8 200-13 500 år sedan.</p> <p><strong><span>Risodling</span></strong></p> <p>Ris kan delas in i två huvudgrupper beroende på hur det odlas; bergsris och sumpris. Bergsris odlas på vanlig åkermark medan sumpris måste växa på vattendränkta fält. Merparten av världens risodlingar är sumpris. Risodling är normalt mycket arbetskrävande. Det finns över 1 000 kultiverade risvarianter.</p> <p><strong>Odlingsprocessen</strong></p> <p>I maj eller början av juni börjar odlingsåret. Då töms fälten på vatten och sedan plöjs och bearbetas odlingsjorden med vattenbufflar eller maskiner. Sedan fylls åkerfälten med en knapp decimeter vatten. Sedan sås riskornen som får gro i en vecka innan fälten återigen torrläggs. Nästa steg är att fälten gödslas med en blandning av naturgödsel och konstgödsel. Efter ungefär en vecka släpps vatten in i fälten igen. I takt med att plantan växer fylls fälten mer och mer med vatten, de översta delarna av plantan måste alltid vara över vattnet.</p> <p>När riset odlas behöver det sol, näring, vatten och syre. Näring får riset från de bördiga alluvialjordarna som finns där floder ofta översvämmar och för med sig sediment.</p> <p>Det risodlande asiatiska småjordbruket är en av jordens vanligaste jordbrukstyper. Oftast odlas riset för familjens egna behov, men i till exempel Burma och Thailand är riset också en viktig exportvara.</p> <p>Asien står för över 80 procent av all risodling, men det finns andra delar av världen där det finns omfattande risodlingar, exempelvis i Sydamerika och i Väst- och Östafrika. <span>Ris odlas även i södra USA och i flera andra i-länder. </span>På dessa platser är riset en kommersiell gröda och odlingen sker med maskiner. Det finns omfattande odlingar runt många flodslätter, till exempel kring Ganges, Brahmaputra, Irrawaddy, Mekong och Chang Jiang.</p> <p>Odlas framförallt i södra och sydöstra Asien. Monsunregnen på sommaren är av stor vikt när man odlar låglandsris som kräver enorma mängder vatten. 90 procent av allt ris som produceras är just låglandsris.</p> <p><strong>Skördarna</strong></p> <p>Vid kusterna, där det är lågland kan man få två skördar per år. Inåt landet däremot, där det mer är högland, får man bara en skörd. En hektar risodling ger ungefär två ton ris per skörd.</p> <p><strong>Bekämpningsmedel</strong></p> <p>För att öka storleken på risskördarna nyttjas bekämpningsmedel för att hålla skadeinsekter borta. Men i takt med att bekämpningsmedelsanvändandet ökat har vattnet runt omkring förorenats och skadeinsekterna har utvecklat ett motstånd mot det och därmed har det blivit mindre effektivt och dyrare.</p> <p><strong>Växtförädling</strong></p> <p>I Filippinerna har man forskat och tagit fram olika sätt för att genmodifiera risplantorna så att de tål mer eller blir större. Detta kallas växtförädling. Den vanligaste framtagna rissorten heter IR-8. Problemet är att de nya rissorterna konkurrerar ut alla de andra sorterna. Det betyder att det kanske bara finns ett fåtal rissorter kvar om ett tag om vi har otur. <span>Det har finansierats av Rockefeller Foundation och FAO (Food and Agriculture organization).</span></p> <p><strong><span>Vildris</span></strong></p> <p><span>Vildris (Leersia oryzoides) tillhör inte släktet Oryza utan är växt inom ett annat släkte. Vildris odlas också som mat och dess korn är långsmala och gråsvarta.</span></p> <p><strong><span>Risets uppbyggnad</span></strong></p> <p><span>Riset kan bli mellan en och två meter högt och är ett upprätt strå med långa smala blad. Bladen är glatta på undersidan och strävhåriga på ovansidan. Strået har i genomsnitt 20 till 30 sidoskott och på varje skott finns en blomvippa som kan ha, eller vara utan borst. Det finns i genomsnitt 70 till 80 riskorn i varje vippa.</span></p> <p><span>Riskornet, som är ovalt och tillplattat, är risets frukt. Riskornet är sammanvuxet med blomfjällen och det är dessa som utgör riskornets hårda skal. </span>Innanför detta skal finns ett lager som består av en grå hinna, som kallas silverhinnan, som innehåller mycket B-vitaminer och mineralämnen. Innerst sitter den stärkelserika riskärnan.</p> <p>Riskorn finns i många färger som vitt, gult, grått, rött eller svart.</p> <p><strong>Rissorter</strong></p> <p>Man delar upp riset i olika sorter beroende på dess form. Vanligast är att tala om långkornigt och rundkornigt men ibland använder man också begreppet mellankornigt för de sorter som är mitt emellan lång- och rundkornigt. De olika namnen man sedan ger riset beror oftast på hur man har behandlat det. Vitt ris är polerat; det vill säga att man förutom att ha skalat riset också har polerat bort silverhinnan. Detta får till följd att mycket av risets näringsämnen, proteiner och vitaminer försvinner. En teknik för att få vitt ris och samtidigt behålla risets nyttiga egenskaper är att ångtrycksskala riskornet, detta kallas parboiled. Denna process innebär att en del av silverhinnans näringsämnen, proteiner och vitaminer ångas in i kärnan och blir kvar i riskornet även efter att riset skalats och polerats.</p> <p>Ris delas upp i olika kvalitéer beroende på hur hela riskornen är. En låg andel trasiga korn innebär att riset har hög kvalitet.</p> <p><strong>Quele:</strong></p> <h2>WIKIPEDIA</h2> <p><strong>Läs mer här:</strong></p> <p>https://sv.wikipedia.org/wiki/Ris</p>

VE 227 (20 S)

5/ 5

<h2><strong>Smällglim frön (Silene vulgaris)</strong></h2> <h2><span style="color: #ff0000;"><strong>Pris för Paket med 10 frön.</strong></span></h2> <p>Växten kan bli 60&nbsp;à&nbsp;70&nbsp;cm hög, sällsynt 100&nbsp;cm, och har en huvudrot, som är beväxt med fina trådutskott, ungefär som hos en<span>&nbsp;</span>morot. Huvuddroten kan tränga meterdjupt ner i marken.</p> <p>Smällglim förekommer både som<span>&nbsp;</span>enkönade<span>&nbsp;</span>och<span>&nbsp;</span>tvåkönade<span>&nbsp;</span>plantor. Det finns tecken på att enkönade plantor kan växla kön under olika levnadsåldrar. Från<span>&nbsp;</span>Nordamerika<span>&nbsp;</span>har man i sällsynta fall funnit att det på samma planta samtidigt fanns både tvåkönade blommor och honblommor.</p> <p>Hos de enkönade finns<span>&nbsp;</span>nektarn<span>&nbsp;</span>så djupt inne, att bara insekter med tillräckligt lång tunga når dit, exempelvis<span>&nbsp;</span>bin<span>&nbsp;</span>och<span>&nbsp;</span>fjärilar.<span>&nbsp;</span>Humlor<span>&nbsp;</span>är för stora för att komma in i blomman tillräckligt djupt, men de biter hål i blåsan utifrån för att komma åt nektarn, men bidrar då inte till<span>&nbsp;</span>pollineringen.</p> <p>Blommans fem<span>&nbsp;</span>kronblad<span>&nbsp;</span>är vita, ibland något rödaktiga. De är djupt flikade, så det kan nästan se ut som om det vore 10 kronblad.<span>&nbsp;</span>Foderbladen<span>&nbsp;</span>bildar en markant blåsa med 20&nbsp;nerver runt en stor del av blomman.</p> <div class="thumb tleft"> <div class="thumbinner"><img alt="Smällglim frön (Silene vulgaris)" src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/08/Inflorescences_multiCyme_Kwiatostan_Wierzchotka.svg/80px-Inflorescences_multiCyme_Kwiatostan_Wierzchotka.svg.png" decoding="async" width="80" height="64" class="thumbimage" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/08/Inflorescences_multiCyme_Kwiatostan_Wierzchotka.svg/120px-Inflorescences_multiCyme_Kwiatostan_Wierzchotka.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/08/Inflorescences_multiCyme_Kwiatostan_Wierzchotka.svg/160px-Inflorescences_multiCyme_Kwiatostan_Wierzchotka.svg.png 2x" data-file-width="450" data-file-height="360" title="Smällglim frön (Silene vulgaris)"> <div class="thumbcaption"> <div class="magnify"></div> <b>Tvåsidigt knippe</b></div> </div> </div> <p>Blomställningen<span>&nbsp;</span>är ett tvåsidigt<span>&nbsp;</span>knippe.</p> <p>Hanblomman har 10<span>&nbsp;</span>ståndare<span>&nbsp;</span>arrangerade i två kransar med 5 ståndare i vardera kransen.</p> <p>Honblomman har endast 1<span>&nbsp;</span>pistill<span>&nbsp;</span>med 3 märken.</p> <p>Blomningen sker i tre steg. Först mognar ståndarna i den yttre kransen. Först när dessa vissnat mognar ståndarna i den inre kransen. Inte förrän strax därefter är pistillen mogen.</p> <p>Dagtid är kronbladen hoprullade, och de rullas upp i<span>&nbsp;</span>skymningen<span>&nbsp;</span>för att locka till sig nattaktiva insekter. Doften kommer först då.</p> <p>Frukten är en<span>&nbsp;</span>kapsel, även benämnd<span>&nbsp;</span><i>fröhus.</i><span>&nbsp;</span>När den är mogen öppnar den sig med 6 flikar. I kapseln kan det finnas från 1 till 50<span>&nbsp;</span>njurformade<span>&nbsp;</span>ljusbruna<span>&nbsp;</span>frön, 2 … 3&nbsp;mm långa.</p> <p>Kromosomtalet<span>&nbsp;</span>är 2<i>n</i><span>&nbsp;</span>= 12.</p> <p>De tvåkönade blommorna förökas genom<span>&nbsp;</span>självbefruktning. Spridning kan ske även genom<span>&nbsp;</span>rotskott<span>&nbsp;</span>och<span>&nbsp;</span>jordslagning<span>&nbsp;</span>av nedhängande delar.</p> <h2><span class="mw-headline" id="Underarter">Underarter</span></h2> <ul> <li><i>Silene angustifolia</i><span>&nbsp;</span>ssp.<span>&nbsp;</span><i>vulgaris</i><span>&nbsp;</span>Briq.<span>&nbsp;</span>des. inval.</li> <li><i>Silene inflata</i><span>&nbsp;</span>ssp.<span>&nbsp;</span><i>vulgaris</i><span>&nbsp;</span>P.Fourn.<span>&nbsp;</span>des. inval.</li> <li><i>Silene venosa</i><span>&nbsp;</span>Asch.<span>&nbsp;</span>ssp.<span>&nbsp;</span><i>venosa</i></li> <li><i>Silene vulgaris</i><span>&nbsp;</span>ssp.<span>&nbsp;</span><i>aetnensis</i><span>&nbsp;</span>(Strobl)<span>&nbsp;</span>Pignatti<span>&nbsp;</span>(Habitat<span>&nbsp;</span>Sicilien.)</li> <li><i>Silene vulgaris</i><span>&nbsp;</span>ssp.<span>&nbsp;</span><i>commutata</i><span>&nbsp;</span>(Guss.)<span>&nbsp;</span>Hayek</li> <li><i>Silene vulgaris</i><span>&nbsp;</span>ssp.<span>&nbsp;</span><i>glareosa</i><span>&nbsp;</span>(Jord.)<span>&nbsp;</span>Marsden-Jones<span>&nbsp;</span>&amp;<span>&nbsp;</span>Turrill <ul> <li><b>Synonymer:</b><br><i>Silene glareosa</i><span>&nbsp;</span>Jord.<br><i>Behen alpinus</i><span>&nbsp;</span>var.<span>&nbsp;</span><i>glareosus</i><span>&nbsp;</span>(Jord.)<span>&nbsp;</span>Gusul.<br><i>Oberna glareosa</i><span>&nbsp;</span>(Jord.)<span>&nbsp;</span>Ikonn.<br><i>Silene uniflora</i><span>&nbsp;</span>ssp.<span>&nbsp;</span><i>glareosa</i><span>&nbsp;</span>(Jord.)<span>&nbsp;</span>Chater<span>&nbsp;</span>&amp;<span>&nbsp;</span>Walters<br><i>Silene alpina</i><span>&nbsp;</span>auct.<br><i>Silene vulgaris</i><span>&nbsp;</span>ssp.<span>&nbsp;</span><i>alpina</i><span>&nbsp;</span>auct.<span>&nbsp;</span>non (Lam.)<span>&nbsp;</span>E.Thomas<br><i>Silene vulgaris</i><span>&nbsp;</span>ssp.<span>&nbsp;</span><i>prostrata</i><span>&nbsp;</span>auct.<span>&nbsp;</span>non (Gaudin)<span>&nbsp;</span>Schinz<span>&nbsp;</span>&amp;<span>&nbsp;</span>Thell.<br><i>Silene willdenowii</i><span>&nbsp;</span>auct.<span>&nbsp;</span>non<span>&nbsp;</span>Sweet<br><i>Silene inflata</i><span>&nbsp;</span>ssp.<span>&nbsp;</span><i>prostrata</i><span>&nbsp;</span>Gaudin</li> </ul> </li> <li><i>Silene vulgaris</i><span>&nbsp;</span>ssp.<span>&nbsp;</span><i>humilis</i><span>&nbsp;</span>(R.Schub.)<span>&nbsp;</span>Rauschert <ul> <li><b>Synonymer:</b><br><i>Silene vulgaris</i><span>&nbsp;</span>var.<span>&nbsp;</span><i>humilis</i><span>&nbsp;</span>R.Schub.<br><i>Silene cucubalus</i><span>&nbsp;</span>ssp.<span>&nbsp;</span><i>humilis</i><span>&nbsp;</span>(R.Schub.)<span>&nbsp;</span>Rothm.</li> </ul> </li> <li><i>Silene vulgaris</i><span>&nbsp;</span>var.<span>&nbsp;</span><i>maritima</i></li> <li><i>Silene vulgaris</i><span>&nbsp;</span>ssp.<span>&nbsp;</span><i>macrocarpa</i><span>&nbsp;</span>Turrill</li> <li><i>Silene vulgaris</i><span>&nbsp;</span>ssp.<span>&nbsp;</span><i>prostrata</i><span>&nbsp;</span>(Gaudin)<span>&nbsp;</span>Schinz<span>&nbsp;</span>&amp;<span>&nbsp;</span>Thell.</li> <li><i>Silene vulgaris</i><span>&nbsp;</span>ssp.<span>&nbsp;</span><i>suffrutescens</i><span>&nbsp;</span>Greuter<span>&nbsp;</span>&amp; al. (Habitat:<span>&nbsp;</span>Grekland<span>&nbsp;</span>och<span>&nbsp;</span>Kreta</li> <li><i>Silene vulgaris</i><span>&nbsp;</span>ssp.<span>&nbsp;</span><i>vourinensis</i><span>&nbsp;</span>Greuter. (Habitat:<span>&nbsp;</span>Grekland</li> <li><i>Silene vulgaris</i><span>&nbsp;</span>(Moench)<span>&nbsp;</span>Garcke<span>&nbsp;</span>ssp.<span>&nbsp;</span><i>vulgaris</i><span>&nbsp;</span>(Kromosomtal 2<i>n</i><span>&nbsp;</span>= 24 eller 48.)</li> </ul> <h2><span class="mw-headline" id="Habitat">Habitat</span></h2> <p>Smällglim förekommer allmänt i stora delar av<span>&nbsp;</span>Europa<span>&nbsp;</span>och västliga delar av<span>&nbsp;</span>Asien<span>&nbsp;</span>och nordliga<span>&nbsp;</span>Sibirien. Enstaka fynd i<span>&nbsp;</span>Japan.</p> <p>Finns i nästan hela<span>&nbsp;</span>Sverige, utom i de kallaste fjälltrakterna.</p> <p>I södra<span>&nbsp;</span>Norge<span>&nbsp;</span>når den upp till<span>&nbsp;</span><span>1 330 m ö h;</span><span>&nbsp;</span>i Centraleuropas bergstrakter kan den gå över<span>&nbsp;</span><span>2 000 m ö h.</span></p> <p>Växten är inte ursprunglig i<span>&nbsp;</span>Nordamerika,<span>&nbsp;</span>Nordafrika<span>&nbsp;</span>och<span>&nbsp;</span>Australien, men har införts till dessa trakter genom mänsklig verksamhet.</p> <h3><span class="mw-headline" id="Utbredningskartor">Utbredningskartor</span></h3> <ul> <li>Norden</li> <li>Norra halvklotet <ul> <li>ej ursprunglig i<span>&nbsp;</span>Nordamerika</li> </ul> </li> </ul> <h2><span class="mw-headline" id="Biotop">Biotop</span></h2> <p>Torra, solbelysta områden med magra<span>&nbsp;</span>kalkhaltiga<span>&nbsp;</span>(basiska) och<span>&nbsp;</span>kvävefattiga<span>&nbsp;</span>jordarter.</p> <h2><span class="mw-headline" id="Etymologi">Etymologi</span></h2> <ul> <li>Tolkningen av<span>&nbsp;</span>släktnamnet<span>&nbsp;</span><i>Silene</i><span>&nbsp;</span>omstridd. Försök till förklaringar är:</li> </ul> <dl> <dd><b>1.</b><span>&nbsp;</span>Av grekiska<span>&nbsp;</span><i>sialon</i><span>&nbsp;</span>=<span>&nbsp;</span><i>saliv.</i><span>&nbsp;</span>Anledning skulle då vara hänsyftning till en klistrig utsöndring, som finns på strået.</dd> <dd><b>2.</b><span>&nbsp;</span>Av<span>&nbsp;</span>satyren<span>&nbsp;</span><i>Silenus</i><span>&nbsp;</span>i den<span>&nbsp;</span>romerska<span>&nbsp;</span>mytologien,<span>&nbsp;</span>alkoholist<span>&nbsp;</span>och<span>&nbsp;</span>fosterfar<span>&nbsp;</span>till vinguden<span>&nbsp;</span>Bacchus. Berusad ska Silenus ha varit belagd med något slags<span>&nbsp;</span>fradga, som då skulle vara en likhet med smällglimens utsöndring från<span>&nbsp;</span>körtelhår<span>&nbsp;</span>på strået.</dd> </dl> <ul> <li>Artepitetet<span>&nbsp;</span><i>vulgaris</i><span>&nbsp;</span>är det latinska ordet för<span>&nbsp;</span><i>allmän, vanlig.</i></li> </ul> <h2><span id="Anv.C3.A4ndning"></span><span class="mw-headline" id="Användning">Användning</span></h2> <p>Smällglim förekommer odlad som prydnadsväxt, men har i Sverige knappast någon annan användning numera.</p> <p>Trots att smällglim innehåller<span>&nbsp;</span>saponin, som kan vara farligt, om det kommer in direkt i blodet, är blad och unga skott ätbara. Saponinet passerar hos människan i allmänhet<span>&nbsp;</span>tarmkanalen<span>&nbsp;</span>utan att orsaka några besvär, eftersom det kan brytas ner där. Om smällglimen kokas försvinner saponinet.</p> <p>För fiskar kan saponin vara farligt, och i äldre tider har smällglim kastats i<span>&nbsp;</span>vattendrag, där man av en eller annan anledning velat bli av med fisken.</p> <p>Bladen, som ska skördas före blomningen. kan ätas såväl råa som sallad och som kokta, då de kan tillredas på samma sätt som<span>&nbsp;</span>spenatstuvning.</p> <p>Som sallad anges smaken likna gröna<span>&nbsp;</span>päron, dock med en viss<span>&nbsp;</span>bitter<span>&nbsp;</span>ton.</p> <p>Som<span>&nbsp;</span>naturläkemedel<span>&nbsp;</span>har smällglim använts i bad för mjukgörning av torr hud. Växtsaft från smällglim har använts för behandling av ögonkatarrer.</p> <p>Saponinet kan utlakas från roten, och luten, som löddrar, kan användas som nödtvättmedel för kläder. (Saponin är f&nbsp;ö av samma rot som svenska ordet<span>&nbsp;</span><i>såpa,</i><span>&nbsp;</span>ett tvättmedel. (Latin:<span>&nbsp;</span><i>sapo</i><span>&nbsp;</span>= tvål)</p> <h2><span class="mw-headline" id="Folktro">Folktro</span></h2> <p><i>Tarald</i><span>&nbsp;</span>är<span>&nbsp;</span>gotländska<span>&nbsp;</span>för smällglim, och kan översättas med<span>&nbsp;</span><i>tårvållaren.</i><span>&nbsp;</span>Namnet grundas på tron att diverse små<span>&nbsp;</span>trolldomsväsen<span>&nbsp;</span>var rädda för tarald, eftersom dessa väsen, om de råkade beröra en tarald, drabbades av en så djup sorg, att de började gråta. Av denna orsak ansågs tarald vara bland de starkaste medel man kunde finna för att jaga småtroll på flykten.</p> <p>Jämför<span>&nbsp;</span>tårpil.</p> <p>Detta kan jämföras med det engelska namnet<span>&nbsp;</span><i>Maiden's Tears,</i><span>&nbsp;</span>jungfrutårar. Man kan kanske ana något kulturellt samband av detta.</p> <h2><span class="mw-headline" id="Blomningstider">Blomningstider</span></h2> <table> <tbody> <tr> <td>Sverige</td> <td>juni<span>&nbsp;</span>–<span>&nbsp;</span>augusti</td> </tr> <tr> <td>Frankrike</td> <td>april<span>&nbsp;</span>– augusti</td> </tr> <tr> <td>Italien</td> <td>maj<span>&nbsp;</span>–<span>&nbsp;</span>september</td> </tr> <tr> <td>Malta</td> <td>januari<span>&nbsp;</span>– maj</td> </tr> <tr> <td>Spanien</td> <td>juli<span>&nbsp;</span>– augusti</td> </tr> <tr> <td>Tyskland</td> <td>maj – september</td> </tr> </tbody> </table> <h2><span class="mw-headline" id="Namn">Namn</span></h2> <p>Namnet<span>&nbsp;</span><i>smällglim</i><span>&nbsp;</span>har växten fått av egenskapen att man kan smälla blåsan ungefär som man smäller en uppblåst<span>&nbsp;</span>papperspåse. Jämför<span>&nbsp;</span>smällbär. Denna egenskap beskrivs även av norska<span>&nbsp;</span><i>engsmelle</i><span>&nbsp;</span>(ängsmälla) och danska<span>&nbsp;</span><i>Blæresmællde</i><span>&nbsp;</span>(blås-smälla.]</p> <p>Ljudet kommer igen även på engelska i<span>&nbsp;</span><i>knapbottle.</i><span>&nbsp;</span>Det<span>&nbsp;</span>medeltida<span>&nbsp;</span>ordet<span>&nbsp;</span><i>knap</i><span>&nbsp;</span>har nämligen innebörden<span>&nbsp;</span><i>ett kort, skarpt ljud,</i><span>&nbsp;</span>såsom smällen i<span>&nbsp;</span><i>smällglim.</i><span>&nbsp;</span>Som en svensk släktskap till<span>&nbsp;</span><i>knap</i><span>&nbsp;</span>kan man tänka sig<span>&nbsp;</span><i>knäpp.</i><span>&nbsp;</span>Foderbladens blåsa kan liknas vid en flaska, därav engelska<span>&nbsp;</span><i>bottle.</i></p> <p><i>Maiden's Tears</i><span>&nbsp;</span>kan översättas med<span>&nbsp;</span><i>jungfrutårar,</i><span>&nbsp;</span>som avser<span>&nbsp;</span>Jungfru Marias<span>&nbsp;</span>stora tårar i sorgen vid<span>&nbsp;</span>Jesu<span>&nbsp;</span>korsfästelse.</p> <p>I<span>&nbsp;</span>venetianska<span>&nbsp;</span>går detta igen i<span>&nbsp;</span><i>Tajadełe de ła Madona,</i><span>&nbsp;</span>där<span>&nbsp;</span><i>Madona</i><span>&nbsp;</span>avser<span>&nbsp;</span><i>Ma Donna,</i><span>&nbsp;</span>som via franskans något förvanskade<span>&nbsp;</span><i>Notre Dame</i><span>&nbsp;</span>blivit<span>&nbsp;</span><i>Vår Fru</i><span>&nbsp;</span>på svenska, d.v.s.<span>&nbsp;</span>Jungfru Maria. Tyska<span>&nbsp;</span><i>Knirrkohl</i><span>&nbsp;</span>härleds från<span>&nbsp;</span><i>knirren,</i><span>&nbsp;</span>som betyder bl&nbsp;a<span>&nbsp;</span><i>knaka,</i><span>&nbsp;</span>och<span>&nbsp;</span><i>Kohl</i><span>&nbsp;</span>är inget annat än kålväxter på svenska.<span>&nbsp;</span><i>Knirrkohl</i><span>&nbsp;</span>betyder alltså<span>&nbsp;</span><i>knakande kål</i><span>&nbsp;</span>(när man plattar till (knäcker) smällglimens blåsa).</p><script src="//cdn.public.n1ed.com/G3OMDFLT/widgets.js"></script>

MHS 35 (10 S)

5/ 5

<meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8" /> <h2><strong>Sallatsipomea frön (Ipomoea aquatica)</strong></h2> <h2><span style="color: #ff0000;"><strong>Pris för Paket med 10 frön.</strong></span></h2> <p>Ipomoea aquatica är en semi-vattenlevande, tropisk växt som odlas som en grönsak för sina ömma skott och det är inte känt var den har sitt ursprung. Denna växt är känd på engelska som vattenspenat, flodspenat, water morning glory, water convolvulus, eller av de mer tvetydiga namnen kinesisk spenat, kinesisk vattenkrasse, kinesisk convolvulus eller träskkål eller kangkong i Sydostasien och ong choy på kantonesiska.</p> <p>Vattenspenat producerar massor av ömma skott och löv, rika på vitaminer och mineraler, och har en behaglig söt smak och en något hal konsistens som står i kontrast med skarpheten i stjälkarna när de kokas. Bladen och skotten kan användas råa i sallader, ångad eller rörstekt som spenat.</p> <p>Djurfoder</p> <p>Vattenspenat matas till boskap som grönt foder med högt näringsvärde - särskilt bladen, för de är en bra källan till karoten. Det matas till nötkreatur, grisar, fisk, ankor och kyckling. Dessutom nämns det att i begränsade mängder kan I. Aquatica ha en något laxerande effekt.</p> <p>Läkemedelsanvändning</p> <p>I. Aquatica används i traditionell medicin i Sydostasien och i traditionell medicin i vissa länder i Afrika. I sydöstra asiatisk medicin används den mot högar och näsblod, som en ormhormon, och för att behandla högt blodtryck. I Ayurveda används bladextrakt mot gulsot och nervös svaghet. [51] I ursprungsmedicin i Sri Lanka ska vattenspenat ha insulinliknande egenskaper. Vattenextrakt av I. Aquatica visade en blodsockersänkande effekt hos Wistar-råttor. En vattenhaltig juice av 100 g växtmaterial gavs 30 minuter innan man åt glukos till diabetes 2-patienter. Efter 2 timmar kunde man observera att blodsockernivåerna minskade med cirka 30%.</p> <p>Antioxiderande bioaktiva föreningar och antimikrobiella ämnen kan också detekteras i vattenspenat. [53] Vidare hämmar växtextrakt av vattenspenat cancercellstillväxt av Vero-, Hep-2- och A-549-celler, men har måttlig anti-canceraktivitet.</p> <p>Såning och plantering:</p> <p>Fröet kan blötläggas i 24 timmar före sådd för att uppmuntra grobarhet. Marktemperaturbehovet för grobarhet är 20 ° C.</p> <p>När nederbörden är låg är frekvent kraftig bevattning nödvändig för högkvalitativa växter.</p> <p>För att producera starka plantor bör fröet sås 5-10 mm djupt i brickor med en krukväxt så djup att plantorna kan utveckla ett bra rotsystem. Transplantation bör äga rum när växterna är 10-15 cm höga, med fyra äkta löv. De högsta avkastningarna erhålls genom att placera växter på 15x15cm. De kan också odlas i rader med cirka 30 cm mellanrum med växter med 20 cm mellanrum inom rader.</p>

P 9 (10 S)

5/ 5

<h2><span><strong>Rakthashali röda risfrön</strong> </span></h2> <h2><span style="color: #ff0000;"><strong>Pris för Paket med 100 (3,6 g) frön.</strong></span></h2> <p>Rakthashali, en sällsynt risvariant. Rött ris är en mängd ris som färgas rött av dess antocyanininnehåll. Det äts vanligtvis oskalat eller delvis skalat och har en röd skal, snarare än den vanligaste bruna. Rött ris har en nötaktig smak. Jämfört med polerat ris har det det högsta näringsvärdet av ris som äts med bakterien intakt.</p> <p>Olika sorter</p> <p>Varianter av rött ris inkluderar:</p> <p>Oryza longistaminata, även känd som rött ris<br>Oryza punctata, även känd som rött ris<br>Rött ris, även känt som ogräsris, en lågavkastande risvariant som kvarstår som ogräs på fält av ris av bättre kvalitet<br>Rakthashali, en sällsynt risvariant<br>Thailändskt rött lastris, en icke-glutinös ris med långkornig ris<br>Bhutanesiskt rött ris, mediumkornigt ris som odlas i kungariket Bhutan i östra Himalaya<br>Camargue rött ris, en relativt ny sort ris som odlas i våtmarkerna i Camargue-regionen i södra Frankrike<br>Matta-ris Kerala Matta-ris, även känt som Rosematta-ris, Palakkadan Matta-ris, Kerala-rött ris och Rött parboiled ris, är en inhemsk variation av ris som odlas i Palakkad-distriktet i Kerala. Det är populärt i Kerala och Sri Lanka, där det används för idlies och appams, och äts vanligt.<br>Ulikan eller mini-angan, arvträdsris från Ifugao och Kalinga, Filippinerna<br>Arroz da terra, ett rött arv som odlats i nordöstra Brasilien (staterna Rio Grande do Norte och Paraíba) sedan 1500-talet.</p> <p>Maträtter<br>Red Rice, en traditionell Gullah Lowcountry-maträtt, som liknar västafrikanskt jollofris.</p><script src="//cdn.public.n1ed.com/G3OMDFLT/widgets.js"></script>

VE 103 RR (3.6g)

5/ 5

<!DOCTYPE html> <html> <head> <meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8" /> </head> <body> <h2><strong>Integrerade risfrön - blandade färger</strong></h2> <h2><span style="color: #ff0000;"><strong>Pris för Paket med 100 (3,6 g) frön.</strong></span></h2> <p>Detta förpackning innehåller flera olika olika integrerade risfärger (se bild).</p> <p>Integrerat ris är ett fullkorn och en bra källa till magnesium, fosfor, selen, tiamin, niacin, vitamin B6 och mangan och innehåller mycket fiber. Vitt ris, till skillnad från brunt ris, har kli och groddar avlägsnats och har därför olika näringsinnehåll.</p> <p>Det har visat sig att groddkorn i allmänhet har näringsfördelar. Spirat brunt ris, som utvecklats under det internationella risåret, är brunt ris som har blötläggts i 4–20 timmar i varmt 40 ° C vatten innan kokningen. Detta stimulerar groddning, som aktiverar olika enzymer i riset, vilket ger upphov till en mer fullständig aminosyraprofil. Kokt brunt ris tenderar att vara chewy; kokt integrerat ris är mjukare och föredras särskilt av barn.</p> <p>Integrerat ris behöver i allmänhet längre tillagningstider än vitt ris, såvida det inte går sönder. Studier av Gujral och Kumar 2003 uppskattade en tillagningstid mellan 35 och 51 minuter.</p> </body> </html>

VE 102 IR (3,6g)

5/ 5

<h2><strong>Arborio risfrön</strong></h2> <h2><span style="color: #ff0000;"><strong>Pris för Paket med 100 (3,6 g) frön.</strong></span></h2> <p>Arborio ris är italienska kortkornsris. Den är uppkallad efter staden Arborio i Po Valley, som ligger i huvudregionen Piemonte i Italien. Arborio odlas också i Arkansas, Kalifornien och Missouri i USA.</p> <p>När de är kokta är de rundade kornen fasta och krämiga och chewy jämfört med andra ris på grund av deras högre amylopektin-stärkelseinnehåll. Den har en stärkelsefull smak och smälter väl in i andra smaker.</p> <p>Arborio ris används ofta för att göra risotto; andra lämpliga sorter inkluderar Carnaroli, Maratelli, Baldo och Vialone Nano. Arborio ris används också vanligtvis för rispudding.</p> <p>Arborio är en kultivar från gruppen Japonica av sorter av Oryza sativa.</p><script src="//cdn.public.n1ed.com/G3OMDFLT/widgets.js"></script>

VE 101 A (3.6g)

5/ 5

<h2 class=""><strong>Fiberpalmlilja frön (Yucca filamentosa)</strong></h2> <h2><span style="color: #ff0000;"><strong>Pris för paket med 5 frön.</strong></span></h2> Vanligtvis trunkless, det är multisuckering med huvuden på 75 cm (30 tum) långa, trådiga, blågröna, strappiga löv. Y. filamentosa skiljer sig lätt från andra yucca-arter med vita, redan färdiga filament längs bladkanterna. Blommastammar upp till 3 m (10 fot) långa björnmassor av hängande grädde blommor på försommaren. De pollineras av yucca-malten Tegeticula yuccasella. Andra malarter, såsom Tegeticula intermedia, använder också denna yucca som en värdväxt för att lägga sina ägg.<br /><br />Användningar<br /><br />När fröna har tagits bort kan frukterna kokas och ätas. De stora blombladet kan också ätas i sallader.<br /><br />Bladen, stjälkarna och rötterna från denna växt kan användas för att bedöva fisken. Cherokee använde den för detta ändamål.

CT 8 (5 S)

5/ 5

<div class="rte"> <h2><span style="font-size: 14pt;"><strong>Jordmandel Frö (Cyperus esculentus)</strong></span></h2> <h2><span style="color: #ff0000; font-size: 14pt;"><strong>Pris för Paket med&nbsp;5 Knölar - frön.</strong></span></h2> <p>Jordmandel (Cyperus esculentus) är en art i familjen halvgräs. Arten förekommer inte vildväxande och har uppkommit i kultur i Medelhavsområdet och sydvästra Asien. Den odlas bland annat i Spanien, främst i trakten av staden Valencia, men det förekommer även odlingar i USA.</p> <p>Jordmandeln blir 40 till 50 cm hög. Den kräver sandig jord och ett tempererat klimat, varför just medelhavsklimatet vid Valencia utmärker sig som fördelaktig odlingsmark. Jordmandeln sätts kring april och maj och vattnas en gång i veckan tills skörd, som inträffar kring november och december. Blommorna, som är oregelbundna till storleken, är grön- eller gulaktiga.</p> <p><strong>Användningsområden</strong></p> <p>Efter skörden tvättas jordmandlarna och torkas för att kunna konserveras. Man kan även köpa torkade jordmandlar i handeln men främst finner man den vidareförädlad i drycken horchata de chufas. Ur mandeln pressas vätskan som används i Valencias traditionella dryck (valencianska: orxata de xufa; jordmandelmjölk).</p> <p>Man nyttjar även jordmandeln till djurutfodring och för att lägga åtel vid jakt, exempelvis på hjort och änder.</p> <p>I Egypten har man hittat arkeologiska fynd av vaser som innehöll jordmandel, vilket påvisar en agrikultur för över 4000 år sedan. Därmed är jordmandeln en av de äldsta kända odlade grödorna i världen. Jordmandeln introducerades i Spanien av invandrande araber kring 700-talet e. Kr..</p> <p class="">Jordmandeln sägs härstamma kring Nilfloden i Sudan, Afrika.<br><br><strong>Sowing &amp; cultivation</strong><br>Indoor pre-culture (seedling stage): MarchApril<br>Sowing time outdoors: May<br>Sowing depth: 1 – 3 cm<br>Best germination temperature : 15 °C<br>Germination time in days: 14 – 21<br>Planting distance: 30 x 30 Pcs.<br>Main harvest: October November December<br><br>Tubers are planted outdoors in mid-May (let them soak for several hours in water before planting).&nbsp;<br><br>They may also prefer pot culture since they need plenty of heat to wake up from hibernation!&nbsp;<br><br>The tubers allegedly tolerate frost down to -15 °C.&nbsp;<br>Normally though, they are overwintered indoors.</p> </div>

PS 6

5/ 5

<!DOCTYPE html> <html> <head> <meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8" /> </head> <body> <h2><strong><strong>Rosmarin Frön (Rosmarinus officinalis)</strong></strong></h2> <h2><strong><span style="color: #ff0000;">Pris för Paket med 10 frön.</span></strong></h2> <p>Det finns bara två arter i Rosmarinussläktet och de kommer från kustnära platser i kring Medelhavet. Släktnamnet Rosmarinus kommer av latinets ros, dag och mare, hav. Artnamnet officinalis skvallrar om att örten använts medicinalt. Rosmarin har varit en universalväxt. Historiskt trodde man länge att den förbättrade minnet, varpå man använde den vid högtider för att minnas vad som utspelats och personer som ärats.Härdighet</p> <p>D. Kan bara odlas i landets mest gynnsamma delar. Även där bör den skyddas hårda vintrar.Beskrivning</p> <p>Rosmarin är en aromatisk buske, som även är vintergrön. Växtsättet är upprätt. Bladen är smalt linjära, nästan barrlika, med bakåtrullade kanter. Mörkgröna och glansiga på ovansidan, medan undersidan är finluden. Blommorna är tvåläppiga, lila till vita, och sitter längs stammarna. Gillas av fjärilar och bin.Växtplats</p> <p>Soligt vindskyddat söderläge. Torr, väldränerad och mager jord. Det är vanligast att odla rosmarin i kruka i Sverige.Skötsel</p> <p>Lättodlad. Bör vintertäckas eller tas in. Om den övervintras inomhus vill den stå svalt, men ljust. Tål torka, så den behöver bara vattnas när det är extremt torrt och om den står i kruka. Ska du beskära, görs detta efter frostrisk, om den står utomhus. C/c 40 cm.Förökning</p> <p>Genom sticklingar, avläggningar och frösådd. Frösådd kräven en bottenvärme på 30 grader. Sticklingar är enkelt ta, både vedartade och mjuka toppsticklingar.Användning</p> <p>Som krukodlad kan du ha rosmarinen stående både inomhus, som utomhus och i växthuset. Ha en nära grillen också, som med dina andra favoritkryddor, nära till hands. Rosmarin skördas kontinuerligt under säsongen. Klipp av hela toppskott och repa av bladen. Bladen används både färska och torkade i matlagning. Nästan ett måste till lammrätter.</p> <div> <table cellspacing="0" cellpadding="0" border="1"> <tbody> <tr> <td colspan="2" valign="top" width="100%"> <p align="center"><span><strong>Sowing Instructions</strong></span></p> </td> </tr> <tr> <td valign="top" nowrap="nowrap"> <p align="center"><span><strong>Propagation:</strong></span></p> </td> <td valign="top"> <p align="center"><span>Seeds</span></p> </td> </tr> <tr> <td valign="top" nowrap="nowrap"> <p align="center"><span><strong>Pretreat:</strong></span></p> </td> <td valign="top"> <p align="center"><span>0</span></p> </td> </tr> <tr> <td valign="top" nowrap="nowrap"> <p align="center"><span><strong>Stratification:</strong></span></p> </td> <td valign="top"> <p align="center"><span>0</span></p> </td> </tr> <tr> <td valign="top" nowrap="nowrap"> <p align="center"><span><strong>Sowing Time:</strong></span></p> </td> <td valign="top"> <p align="center"><span>all year round</span></p> </td> </tr> <tr> <td valign="top" nowrap="nowrap"> <p align="center"><span><strong>Sowing Depth:</strong></span></p> </td> <td valign="top"> <p align="center"><span>1 cm</span></p> </td> </tr> <tr> <td valign="top" nowrap="nowrap"> <p align="center"><span><strong>Sowing Mix:</strong></span></p> </td> <td valign="top"> <p align="center"><span>Coir or sowing mix + sand or perlite</span></p> </td> </tr> <tr> <td valign="top" nowrap="nowrap"> <p align="center"><span><strong>Germination temperature:</strong></span></p> </td> <td valign="top"> <p align="center"><span>20-22 ° C</span></p> </td> </tr> <tr> <td valign="top" nowrap="nowrap"> <p align="center"><span><strong>Location:</strong></span></p> </td> <td valign="top"> <p align="center"><span>bright + keep constantly moist not wet</span></p> </td> </tr> <tr> <td valign="top" nowrap="nowrap"> <p align="center"><span><strong>Germination Time:</strong></span></p> </td> <td valign="top"> <p align="center"><span>21 – 35 days</span></p> </td> </tr> <tr> <td valign="top" nowrap="nowrap"> <p align="center"><span><strong>Watering:</strong></span></p> </td> <td valign="top"> <p align="center"><span>Water regularly during the growing season</span></p> </td> </tr> <tr> <td valign="top" nowrap="nowrap"><span> </span></td> <td valign="top"> <p align="center"><br /><span><em>Copyright © 2012 Seeds Gallery - Saatgut Galerie - Galerija semena. </em><em>All Rights Reserved.</em></span></p> </td> </tr> </tbody> </table> </div> </body> </html>

MHS 25 (10 S)

5/ 5

<h2><strong>Durra frön (Sorghum bicolor)</strong></h2> <h2><span style="color: #ff0000;"><strong>Pris för Paket med 10 Frön.</strong></span></h2> <p><b>Durra</b><span>&nbsp;</span>(<i>Sorghum bicolor</i>) är en<span>&nbsp;</span>art<span>&nbsp;</span>i<span>&nbsp;</span>växtfamiljen<span>&nbsp;</span>gräs.</p> <p>I<span>&nbsp;</span>Kina<span>&nbsp;</span>är durra sedan lång tid en av de vanligare råvarorna för framställning av<span>&nbsp;</span>spritdrycker, exempelvis<span>&nbsp;</span>Maotai.</p> <p>Durra används också för framställning av<span>&nbsp;</span>mat<span>&nbsp;</span>och<span>&nbsp;</span>djurfoder. Den är mycket viktig i bland andra<span>&nbsp;</span>Asien<span>&nbsp;</span>och<span>&nbsp;</span>Afrika, och räknas som det femte viktigaste<span>&nbsp;</span>sädesslaget<span>&nbsp;</span>i världen.</p> <p>Durran introducerades i<span>&nbsp;</span>USA<span>&nbsp;</span>i början på<span>&nbsp;</span>1800-talet<span>&nbsp;</span>av<span>&nbsp;</span>slavarna<span>&nbsp;</span>som kom från Afrika.^{[<span title="Denna uppgift behöver källa (2018-03)"><i>källa&nbsp;behövs</i></span>]}<span>&nbsp;</span>USA producerar idag mest durra i världen, 9,8 miljoner ton (2005), följt av<span>&nbsp;</span>Nigeria<span>&nbsp;</span>och<span>&nbsp;</span>Indien<span>&nbsp;</span>(åtta miljoner ton var 2005). Sammanlagt produceras det 58,6 miljoner ton durra per år i världen.</p> <h2><span class="mw-headline" id="Durra_och_öl">Durra och öl</span></h2> <p>I<span>&nbsp;</span>Nigeria,<span>&nbsp;</span>Sydafrika<span>&nbsp;</span>och<span>&nbsp;</span>Lesotho<span>&nbsp;</span>används durra för framställning av<span>&nbsp;</span>öl, inkluderat den lokala versionen av<span>&nbsp;</span>Guinness. I dessa länder har durra används istället för spannmål i<span>&nbsp;</span>glutenfritt<span>&nbsp;</span>öl.</p> <p>Ibland används durra istället för<span>&nbsp;</span>korn<span>&nbsp;</span>för att producera<span>&nbsp;</span>malt.</p><script src="//cdn.public.n1ed.com/G3OMDFLT/widgets.js"></script>

MHS 74 (10 S)

5/ 5

<h2><strong>Speltvete frön (Triticum spelta)</strong></h2> <h2><span style="color: #ff0000;"><strong>Pris för paket med 30 (1g) frön. </strong></span></h2> <strong>Speltvete</strong> (<em>Triticum spelta</em> alternativt <em>Triticum aestivum spelta</em>), även kallat <strong>dinkel,</strong> <strong>spelt,</strong> <strong>dinkelvete,</strong> <strong>sandvete</strong> och <strong>gammelvete,</strong> är en art eller underart inom familjen gräs. Olika uppgifter förekommer om speltvete utgör en egen art eller om det utgör en underart till samma art som vanligt vete tillhör. <br /><br /> <h2><span id="Historia">Historia</span></h2> <p>Speltvete härstammar från sydvästra Asien och uppstod mellan 6000 och 5000 år f.Kr. som ett resultat av en korsning mellan emmervete och treuddigt borstvete. Korsningen har sannolikt uppstått flera gånger vid olika tillfällen eftersom europeiskt och iranskt speltvete skiljer sig åt. Arkeologiska fynd har visat att speltvete odlades under stenåldern, bland annat i Sverige men cirka 1000 år f.Kr. minskade speltvetet i betydelse när det sexradiga kornet kom. Speltvete som främst odlats i Mellaneuropa har även odlats i torrare delar av Sverige, främst på Öland och Gotland, i mindre omfattning. Odlingen har minskat i omfattning på grund av den låga avkastningen.<sup id="cite_ref-:0_1-0">[1]</sup><sup id="cite_ref-:1_2-0">[2]</sup><sup id="cite_ref-3">[3]</sup></p> <h2><span id="N.C3.A4ringsinneh.C3.A5ll"></span><span id="Näringsinnehåll">Näringsinnehåll</span></h2> <div> <div><img alt="Triticum spelta, spelt (2).jpg" src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/31/Triticum_spelta%2C_spelt_%282%29.jpg/250px-Triticum_spelta%2C_spelt_%282%29.jpg" decoding="async" width="250" height="188" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/31/Triticum_spelta%2C_spelt_%282%29.jpg/375px-Triticum_spelta%2C_spelt_%282%29.jpg 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/31/Triticum_spelta%2C_spelt_%282%29.jpg/500px-Triticum_spelta%2C_spelt_%282%29.jpg 2x" data-file-width="3264" data-file-height="2448" style="border-width: 1px; border-image-width: initial;" /> <div> <div></div> </div> </div> </div> <p>Jämfört med vanligt vetemjöl har speltvetemjöl en något högre proteinhalt och en annorlunda proteinsammansättning.<sup id="cite_ref-4">[4]</sup><sup id="cite_ref-5">[5]</sup> Både speltvete och vanligt vete innehåller gluten.<sup id="cite_ref-6">[6]</sup><sup id="cite_ref-7">[7]</sup> Glutenet i vanligt vete ger bättre bakegenskaper än speltvetets gluten. Speltvete innehåller något mer av tiamin och niacin och något mindre av riboflavin jämfört med vanligt vete. Innehållet av kalium och kalcium är lika medan innehållet av zink, järn och koppar är betydligt högre i speltvete.<sup id="cite_ref-:0_1-1">[1]</sup></p> <h2><span id="Odling">Odling</span></h2> <p>Speltvete är härdigare än vanligt vete och kräver mindre gödsling, vilket gör det intressant för ekologisk odling. Speltvete odlas främst i Tyskland, Schweiz, Belgien, Österrike, Ukraina, Kazakstan och Kanada.</p>

MHS 89 (1 g)