Seeds Gallery Com,
5/
5
<h2><strong>Smällglim frön (Silene vulgaris)</strong></h2>
<h2><span style="color: #ff0000;"><strong>Pris för Paket med 10 frön.</strong></span></h2>
<p>Växten kan bli 60 à 70 cm hög, sällsynt 100 cm, och har en huvudrot, som är beväxt med fina trådutskott, ungefär som hos en<span> </span>morot. Huvuddroten kan tränga meterdjupt ner i marken.</p>
<p>Smällglim förekommer både som<span> </span>enkönade<span> </span>och<span> </span>tvåkönade<span> </span>plantor. Det finns tecken på att enkönade plantor kan växla kön under olika levnadsåldrar. Från<span> </span>Nordamerika<span> </span>har man i sällsynta fall funnit att det på samma planta samtidigt fanns både tvåkönade blommor och honblommor.</p>
<p>Hos de enkönade finns<span> </span>nektarn<span> </span>så djupt inne, att bara insekter med tillräckligt lång tunga når dit, exempelvis<span> </span>bin<span> </span>och<span> </span>fjärilar.<span> </span>Humlor<span> </span>är för stora för att komma in i blomman tillräckligt djupt, men de biter hål i blåsan utifrån för att komma åt nektarn, men bidrar då inte till<span> </span>pollineringen.</p>
<p>Blommans fem<span> </span>kronblad<span> </span>är vita, ibland något rödaktiga. De är djupt flikade, så det kan nästan se ut som om det vore 10 kronblad.<span> </span>Foderbladen<span> </span>bildar en markant blåsa med 20 nerver runt en stor del av blomman.</p>
<div class="thumb tleft">
<div class="thumbinner"><img alt="Smällglim frön (Silene vulgaris)" src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/08/Inflorescences_multiCyme_Kwiatostan_Wierzchotka.svg/80px-Inflorescences_multiCyme_Kwiatostan_Wierzchotka.svg.png" decoding="async" width="80" height="64" class="thumbimage" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/08/Inflorescences_multiCyme_Kwiatostan_Wierzchotka.svg/120px-Inflorescences_multiCyme_Kwiatostan_Wierzchotka.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/08/Inflorescences_multiCyme_Kwiatostan_Wierzchotka.svg/160px-Inflorescences_multiCyme_Kwiatostan_Wierzchotka.svg.png 2x" data-file-width="450" data-file-height="360" title="Smällglim frön (Silene vulgaris)">
<div class="thumbcaption">
<div class="magnify"></div>
<b>Tvåsidigt knippe</b></div>
</div>
</div>
<p>Blomställningen<span> </span>är ett tvåsidigt<span> </span>knippe.</p>
<p>Hanblomman har 10<span> </span>ståndare<span> </span>arrangerade i två kransar med 5 ståndare i vardera kransen.</p>
<p>Honblomman har endast 1<span> </span>pistill<span> </span>med 3 märken.</p>
<p>Blomningen sker i tre steg. Först mognar ståndarna i den yttre kransen. Först när dessa vissnat mognar ståndarna i den inre kransen. Inte förrän strax därefter är pistillen mogen.</p>
<p>Dagtid är kronbladen hoprullade, och de rullas upp i<span> </span>skymningen<span> </span>för att locka till sig nattaktiva insekter. Doften kommer först då.</p>
<p>Frukten är en<span> </span>kapsel, även benämnd<span> </span><i>fröhus.</i><span> </span>När den är mogen öppnar den sig med 6 flikar. I kapseln kan det finnas från 1 till 50<span> </span>njurformade<span> </span>ljusbruna<span> </span>frön, 2 … 3 mm långa.</p>
<p>Kromosomtalet<span> </span>är 2<i>n</i><span> </span>= 12.</p>
<p>De tvåkönade blommorna förökas genom<span> </span>självbefruktning. Spridning kan ske även genom<span> </span>rotskott<span> </span>och<span> </span>jordslagning<span> </span>av nedhängande delar.</p>
<h2><span class="mw-headline" id="Underarter">Underarter</span></h2>
<ul>
<li><i>Silene angustifolia</i><span> </span>ssp.<span> </span><i>vulgaris</i><span> </span>Briq.<span> </span>des. inval.</li>
<li><i>Silene inflata</i><span> </span>ssp.<span> </span><i>vulgaris</i><span> </span>P.Fourn.<span> </span>des. inval.</li>
<li><i>Silene venosa</i><span> </span>Asch.<span> </span>ssp.<span> </span><i>venosa</i></li>
<li><i>Silene vulgaris</i><span> </span>ssp.<span> </span><i>aetnensis</i><span> </span>(Strobl)<span> </span>Pignatti<span> </span>(Habitat<span> </span>Sicilien.)</li>
<li><i>Silene vulgaris</i><span> </span>ssp.<span> </span><i>commutata</i><span> </span>(Guss.)<span> </span>Hayek</li>
<li><i>Silene vulgaris</i><span> </span>ssp.<span> </span><i>glareosa</i><span> </span>(Jord.)<span> </span>Marsden-Jones<span> </span>&<span> </span>Turrill
<ul>
<li><b>Synonymer:</b><br><i>Silene glareosa</i><span> </span>Jord.<br><i>Behen alpinus</i><span> </span>var.<span> </span><i>glareosus</i><span> </span>(Jord.)<span> </span>Gusul.<br><i>Oberna glareosa</i><span> </span>(Jord.)<span> </span>Ikonn.<br><i>Silene uniflora</i><span> </span>ssp.<span> </span><i>glareosa</i><span> </span>(Jord.)<span> </span>Chater<span> </span>&<span> </span>Walters<br><i>Silene alpina</i><span> </span>auct.<br><i>Silene vulgaris</i><span> </span>ssp.<span> </span><i>alpina</i><span> </span>auct.<span> </span>non (Lam.)<span> </span>E.Thomas<br><i>Silene vulgaris</i><span> </span>ssp.<span> </span><i>prostrata</i><span> </span>auct.<span> </span>non (Gaudin)<span> </span>Schinz<span> </span>&<span> </span>Thell.<br><i>Silene willdenowii</i><span> </span>auct.<span> </span>non<span> </span>Sweet<br><i>Silene inflata</i><span> </span>ssp.<span> </span><i>prostrata</i><span> </span>Gaudin</li>
</ul>
</li>
<li><i>Silene vulgaris</i><span> </span>ssp.<span> </span><i>humilis</i><span> </span>(R.Schub.)<span> </span>Rauschert
<ul>
<li><b>Synonymer:</b><br><i>Silene vulgaris</i><span> </span>var.<span> </span><i>humilis</i><span> </span>R.Schub.<br><i>Silene cucubalus</i><span> </span>ssp.<span> </span><i>humilis</i><span> </span>(R.Schub.)<span> </span>Rothm.</li>
</ul>
</li>
<li><i>Silene vulgaris</i><span> </span>var.<span> </span><i>maritima</i></li>
<li><i>Silene vulgaris</i><span> </span>ssp.<span> </span><i>macrocarpa</i><span> </span>Turrill</li>
<li><i>Silene vulgaris</i><span> </span>ssp.<span> </span><i>prostrata</i><span> </span>(Gaudin)<span> </span>Schinz<span> </span>&<span> </span>Thell.</li>
<li><i>Silene vulgaris</i><span> </span>ssp.<span> </span><i>suffrutescens</i><span> </span>Greuter<span> </span>& al. (Habitat:<span> </span>Grekland<span> </span>och<span> </span>Kreta</li>
<li><i>Silene vulgaris</i><span> </span>ssp.<span> </span><i>vourinensis</i><span> </span>Greuter. (Habitat:<span> </span>Grekland</li>
<li><i>Silene vulgaris</i><span> </span>(Moench)<span> </span>Garcke<span> </span>ssp.<span> </span><i>vulgaris</i><span> </span>(Kromosomtal 2<i>n</i><span> </span>= 24 eller 48.)</li>
</ul>
<h2><span class="mw-headline" id="Habitat">Habitat</span></h2>
<p>Smällglim förekommer allmänt i stora delar av<span> </span>Europa<span> </span>och västliga delar av<span> </span>Asien<span> </span>och nordliga<span> </span>Sibirien. Enstaka fynd i<span> </span>Japan.</p>
<p>Finns i nästan hela<span> </span>Sverige, utom i de kallaste fjälltrakterna.</p>
<p>I södra<span> </span>Norge<span> </span>når den upp till<span> </span><span>1 330 m ö h;</span><span> </span>i Centraleuropas bergstrakter kan den gå över<span> </span><span>2 000 m ö h.</span></p>
<p>Växten är inte ursprunglig i<span> </span>Nordamerika,<span> </span>Nordafrika<span> </span>och<span> </span>Australien, men har införts till dessa trakter genom mänsklig verksamhet.</p>
<h3><span class="mw-headline" id="Utbredningskartor">Utbredningskartor</span></h3>
<ul>
<li>Norden</li>
<li>Norra halvklotet
<ul>
<li>ej ursprunglig i<span> </span>Nordamerika</li>
</ul>
</li>
</ul>
<h2><span class="mw-headline" id="Biotop">Biotop</span></h2>
<p>Torra, solbelysta områden med magra<span> </span>kalkhaltiga<span> </span>(basiska) och<span> </span>kvävefattiga<span> </span>jordarter.</p>
<h2><span class="mw-headline" id="Etymologi">Etymologi</span></h2>
<ul>
<li>Tolkningen av<span> </span>släktnamnet<span> </span><i>Silene</i><span> </span>omstridd. Försök till förklaringar är:</li>
</ul>
<dl>
<dd><b>1.</b><span> </span>Av grekiska<span> </span><i>sialon</i><span> </span>=<span> </span><i>saliv.</i><span> </span>Anledning skulle då vara hänsyftning till en klistrig utsöndring, som finns på strået.</dd>
<dd><b>2.</b><span> </span>Av<span> </span>satyren<span> </span><i>Silenus</i><span> </span>i den<span> </span>romerska<span> </span>mytologien,<span> </span>alkoholist<span> </span>och<span> </span>fosterfar<span> </span>till vinguden<span> </span>Bacchus. Berusad ska Silenus ha varit belagd med något slags<span> </span>fradga, som då skulle vara en likhet med smällglimens utsöndring från<span> </span>körtelhår<span> </span>på strået.</dd>
</dl>
<ul>
<li>Artepitetet<span> </span><i>vulgaris</i><span> </span>är det latinska ordet för<span> </span><i>allmän, vanlig.</i></li>
</ul>
<h2><span id="Anv.C3.A4ndning"></span><span class="mw-headline" id="Användning">Användning</span></h2>
<p>Smällglim förekommer odlad som prydnadsväxt, men har i Sverige knappast någon annan användning numera.</p>
<p>Trots att smällglim innehåller<span> </span>saponin, som kan vara farligt, om det kommer in direkt i blodet, är blad och unga skott ätbara. Saponinet passerar hos människan i allmänhet<span> </span>tarmkanalen<span> </span>utan att orsaka några besvär, eftersom det kan brytas ner där. Om smällglimen kokas försvinner saponinet.</p>
<p>För fiskar kan saponin vara farligt, och i äldre tider har smällglim kastats i<span> </span>vattendrag, där man av en eller annan anledning velat bli av med fisken.</p>
<p>Bladen, som ska skördas före blomningen. kan ätas såväl råa som sallad och som kokta, då de kan tillredas på samma sätt som<span> </span>spenatstuvning.</p>
<p>Som sallad anges smaken likna gröna<span> </span>päron, dock med en viss<span> </span>bitter<span> </span>ton.</p>
<p>Som<span> </span>naturläkemedel<span> </span>har smällglim använts i bad för mjukgörning av torr hud. Växtsaft från smällglim har använts för behandling av ögonkatarrer.</p>
<p>Saponinet kan utlakas från roten, och luten, som löddrar, kan användas som nödtvättmedel för kläder. (Saponin är f ö av samma rot som svenska ordet<span> </span><i>såpa,</i><span> </span>ett tvättmedel. (Latin:<span> </span><i>sapo</i><span> </span>= tvål)</p>
<h2><span class="mw-headline" id="Folktro">Folktro</span></h2>
<p><i>Tarald</i><span> </span>är<span> </span>gotländska<span> </span>för smällglim, och kan översättas med<span> </span><i>tårvållaren.</i><span> </span>Namnet grundas på tron att diverse små<span> </span>trolldomsväsen<span> </span>var rädda för tarald, eftersom dessa väsen, om de råkade beröra en tarald, drabbades av en så djup sorg, att de började gråta. Av denna orsak ansågs tarald vara bland de starkaste medel man kunde finna för att jaga småtroll på flykten.</p>
<p>Jämför<span> </span>tårpil.</p>
<p>Detta kan jämföras med det engelska namnet<span> </span><i>Maiden's Tears,</i><span> </span>jungfrutårar. Man kan kanske ana något kulturellt samband av detta.</p>
<h2><span class="mw-headline" id="Blomningstider">Blomningstider</span></h2>
<table>
<tbody>
<tr>
<td>Sverige</td>
<td>juni<span> </span>–<span> </span>augusti</td>
</tr>
<tr>
<td>Frankrike</td>
<td>april<span> </span>– augusti</td>
</tr>
<tr>
<td>Italien</td>
<td>maj<span> </span>–<span> </span>september</td>
</tr>
<tr>
<td>Malta</td>
<td>januari<span> </span>– maj</td>
</tr>
<tr>
<td>Spanien</td>
<td>juli<span> </span>– augusti</td>
</tr>
<tr>
<td>Tyskland</td>
<td>maj – september</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<h2><span class="mw-headline" id="Namn">Namn</span></h2>
<p>Namnet<span> </span><i>smällglim</i><span> </span>har växten fått av egenskapen att man kan smälla blåsan ungefär som man smäller en uppblåst<span> </span>papperspåse. Jämför<span> </span>smällbär. Denna egenskap beskrivs även av norska<span> </span><i>engsmelle</i><span> </span>(ängsmälla) och danska<span> </span><i>Blæresmællde</i><span> </span>(blås-smälla.]</p>
<p>Ljudet kommer igen även på engelska i<span> </span><i>knapbottle.</i><span> </span>Det<span> </span>medeltida<span> </span>ordet<span> </span><i>knap</i><span> </span>har nämligen innebörden<span> </span><i>ett kort, skarpt ljud,</i><span> </span>såsom smällen i<span> </span><i>smällglim.</i><span> </span>Som en svensk släktskap till<span> </span><i>knap</i><span> </span>kan man tänka sig<span> </span><i>knäpp.</i><span> </span>Foderbladens blåsa kan liknas vid en flaska, därav engelska<span> </span><i>bottle.</i></p>
<p><i>Maiden's Tears</i><span> </span>kan översättas med<span> </span><i>jungfrutårar,</i><span> </span>som avser<span> </span>Jungfru Marias<span> </span>stora tårar i sorgen vid<span> </span>Jesu<span> </span>korsfästelse.</p>
<p>I<span> </span>venetianska<span> </span>går detta igen i<span> </span><i>Tajadełe de ła Madona,</i><span> </span>där<span> </span><i>Madona</i><span> </span>avser<span> </span><i>Ma Donna,</i><span> </span>som via franskans något förvanskade<span> </span><i>Notre Dame</i><span> </span>blivit<span> </span><i>Vår Fru</i><span> </span>på svenska, d.v.s.<span> </span>Jungfru Maria. Tyska<span> </span><i>Knirrkohl</i><span> </span>härleds från<span> </span><i>knirren,</i><span> </span>som betyder bl a<span> </span><i>knaka,</i><span> </span>och<span> </span><i>Kohl</i><span> </span>är inget annat än kålväxter på svenska.<span> </span><i>Knirrkohl</i><span> </span>betyder alltså<span> </span><i>knakande kål</i><span> </span>(när man plattar till (knäcker) smällglimens blåsa).</p><script src="//cdn.public.n1ed.com/G3OMDFLT/widgets.js"></script>
MHS 35 (10 S)
